Vart är radikala islam på väg?

Och hur länge har den civiliserade världen råd att inte se, inte höra och inte göra något åt anfallet?



I dagarna uppdagades en enorm konspiration mot Egypten, planerad och finansierad av Iran via deras olika lydmiliser, främst Hizbollah, Hamas, Islamiska Jihad samt diverse andra grupper. Planen gick ut på att attackera Egypten på bred front, sabotera den livsviktiga Suezkanalen och krossa alla former av demokrati i landet. Teheranayatollornas fundamentalistiska revolution skall ovillkorligen exporteras världen över.

Arabvärlden är orolig över utvecklingen, och hoppas på att USA och/eller Israel gör något drastiskt åt det tilltagande hotet från Teheran – samtidigt som de offentligt fortsätter att fördöma såväl USA som Israel i allt fler publika sammanhang.

Politik är verkligen ett smutsigt spel.

Men det är till syvende och sist bara ett spel. Hotet från Teheran är allt annat än spel. Det är verkligt. Inte bara mot USA och Israel utan mot hela Arabvärlden och, i förlängningen, mot resten av världen.

En intervju om hur icke-muslimer behandlas i stora delar av den radikala islamiska världen.



Idag finns i stort sett de mest radikala och extremistiska strömningar i den muslimska världen faktiskt utanför Arabvärlden – det är icke-arabiska länder som Iran och Pakistan som står för den värsta radikaliseringen och den mest aktiva exporten av religiös fundamentalism samt religiöst betingat våld.

De som används som billiga förbrukningsvaror, brickor i våldsherrarnas strategiska spel finns dock inom Arabvärlden – främst då Hizbollah och Hamas. I till exempel Sverige visar man en pinsam benägenhet att inte inse sanningen – alldeles nyligen valde exempelvis Sverige att delta i en konferens där Hamas var med, trots att Hamas har klassats som terroristorganisation. Vi rör oss gärna med terrorister, samtidigt som vi ser hur de hela tiden flyttar fram sina positioner med siktet inställt på att ta över allt mer av vår omedelbara omvärld.

Blindhet, dövhet och inaktivitet är ingen lösning när man attackeras. Det som krävs är proaktivitet – att inte bara reagera när det oftast och per definition är för sent, utan agera medan man fortfarande har initiativet.

Detta behöver naturligtvis inte alltid eller enbart betyda militära aktioner. Men signaler som gör klart att militär aktion aldrig kommer i fråga tolkas av fundamentalister för vad det är: förödande svaghet och en inbjudan till regional, nationell och global våldtäkt.

Agera – eller förlora. Egypten har insett sanningen. I Egypten betraktas Hamas och Hizbollah som terroristorganisationer. I Sverige ses de som samtalspartner. I Egypten betraktas Iran som källan till global ondska. I Sverige ses Iran som viktig handelspartner.

Pengar före allt annat. Kortsiktighet före strategiskt tänkande. Och en paralyserad oförmåga att kalla saker vid sitt rätta namn.

Egypten har vaknat. Sverige sover fortfarande.

Utländsk press:

Zvi Mazel, AlJazeera, AlArabiya, ArabianBusiness, Egyptian Copts, Haaretz, News24, StarTribune, TurkishWeekly, WSJ, Times of India, FoxNews, Forbes, CBS, ABC, WashingtonPost,

Svenska bloggar:

FiM, Stig Olsson, IsraelNyheter, Dick Haas, Sapere Aude, MXp,

Från denna blogg i samma ämne, svenska:

Ilyameyer, IM2, IM3, IM4,

From this website, related, English:

Ilyameyer3, IM4, IM5, IM6,