Posts Tagged ‘Svenska medier’

Utebliven kritik bygger ett segregerat samhälle

Fredag, April 29th, 2016

Läs den utmärkta artikel i Sydsvenskan av Pernilla Ouis. Det handlar om den konsekvent uteblivna kritiken av fanatiska muslimer i Sverige.

Precis så är det.

Det segregerade samhället som vi tyvärr numera fått är inte ett resultat av att svenskar inte tycker om muslimska invandrare.

Det är ett resultat av att svenska medier och politiker konsekvent vägrat att underställa muslimska invandrare exakt samma krav som alla andra.

Att särbehandla samhällsgrupper utifrån etnicitet/religion är rasism. Kanske ett slags välmenande rasism, men rasism icke desto mindre. Och ett rasism med samma förödande resultat som den mest brutala former av öppen rasåtskillnad.

När det gäller rasism, är det inte avsikterna som räknas utan resultaten. Och resultaten är exakt likadana: segregering. Ett segregerat samhälle där vakuumet som lämnas av rädda och okunniga politiker och medier snabbt fylls av människor med dunkla motiv.

Islamisterna bland våra invandrare har tacksamt kapitaliserat på denna svaghet. Med vissa politikers och mediers ibland tysta, ofta aktiva, medgivande.

Slutresultatet är ett segregerat samhälle – men ett segregerat samhälle framkallat av islamister med ett rasistiskt, elitiskt perspektiv där medmänsklighet inte ryms.

Att inte våga kritisera ett samhällsgrupp just på grund av dess etnicitet/religion är alltid dömt att misslyckas. Visst är det våra oerhört svaga, principlösa politikers och mediers fel att de konsekvent vägrat utöva denna kritik – men de har faktiskt skrämts till tystnad av islamisterna.

Och där har vi adressen för vår kritik. De moderata muslimska samfunden som under en följd av år inte velat eller vågat öppet särskilja sig själva från islamisterna, extremisterna. Resultatet är att hela samhällsgrupper ställs utanför.

grund av utebliven kritik.

Kommer våra politiker och medier att dra lärdom av detta, ge det nödvändiga stödet till de muslimska samfunden och ta initiativet genom att såväl stödja de moderata krafterna och starkt kritisera fanatikerna? De moderata muslimska samfunden måste få se i praktiken att de får samhällets stöd, annars kommer de aldrig att våga ta fajten själva.

Det är upp till samhället – våra politiker och medier.

Och det hela börjar med rätten att utöva kritik. Inte på hela samhällsgrupper utan på dem som förtjänar det.

Öppet. Utan rädsla. Fullt beredd på de eventuella konfrontationer som kanske följer – och lika fullt övertygade om att de konfrontationer måste vinnas av det demokratiska samhället.

För det öppna samhällets demokratiska värderingar. Värderingar som utan åtskillnad, utan segregering, måste få tillämpas på alla i samhället.

Mona Sahlin ger hyckleriet ett fräscht ansikte

Onsdag, Februari 3rd, 2016

Låter uttrycket ”att vända kappan efter vinden” bekant på något sätt?

Nu erkänner Mona Sahlin att judar i Sverige lever farligt och att särskilda skyddsinsatser behövs för att den officiellt erkända judiska minoriteten inte ska fördrivas från Sverige. Hon erkänner också att en stor del av hotet kommer från våldsam, fanatisk islamism, trots att hon försöker skylla problemet även på vänsterradikaler och högerextremister.

Hon skyller på alla, det vill säga, förutom den huvudsakliga adressen: den svenska Socialdemokratins vana under de senaste decennierna att hälla bensin på de redan pyrande antisemitiska lågorna. Inte minst genom att ohämmat stödja arabisk extremism gentemot Israel och genom att finansiera den genomkorrumperade arabiska kleptokratin i Ramallah utan minsta lilla krav på reciprocitet i form av ett stopp på antisemitism, indoktrinering och rasistiskt våld mot civila judar.

Mest intressant av allt, detta är samma Mona Sahlin som för exakt 13 år sedan sade i TV-programmet Agenda att någon antisemitism inte fanns i Sverige, i all synnerhet inte bland den muslimska minoriteten. Hur hon nu kunde dra en sådan slutsats, då programmet handlade just om förstahandsvittnesbörd från en 13-årig judisk pojke som ofta blivit attackerad på öppen gata av muslimska ungdomar. Det var min son, och varenda attack hade rapporterats till polisen och var sålunda dokumenterad. Men Mona Sahlin negligerade den svenska polisen. Då som nu…

Skillnaden mellan då och nu är inte antalet sådana och liknande attacker, utan att idag har Sverige ett öppnare debattklimat som tillåter att sådant här vädras offentligt.

Och nej, det är INTE på grund av att medierna har sansat sig under de gångna 13 åren och journalisterna, inklusive statsanställda SVT- och SR-reportrar, har börjat göra det jobb för vilket de får betalt.

Nej. Utan vi har internet att tacka för det förändrade rapporteringsklimatet – det som gammelmedierna ståndaktigt vägrade rapportera om eftersom det inte passade in i det PK-värld man skapat kring sig – har istället bloggvärlden rapporterat om. Öppet, ärligt och dokumenterat.

Tre ord som vare sig svenska journalistkåren eller, i all synnerhet Mona Sahlin som då var Integrationsminister (!) förstår.

Sverige ligger i krig med Israel – fråga det svenska utrikesministeriet

Onsdag, Mars 4th, 2015
Är det svenska utrikesministeriet en del av det numera ”erkända Palestinas” inrikesministerium?
”Praktiktjänsterna kommer att ha inriktning på arbetsuppgifter med anknytning till rapportering om israelisk inrikes- och utrikespolitik och mänskliga rättigheter inklusive genderfrågor samt arbetsuppgifter relaterade till information och offentlig diplomati och rapportering om israelisk ekonomi, handels-,  kultur- och Sverigefrämjande.”
Excuse me? Svenska ambassaden i ett främmande land med vilket Sverige har diplomatiska relationer tar alltså för givet att man behöver övervaka de mänskliga rättigheterna och genderfrågor i landet?
Fråga: När utlyser svenska utrikesministeriet motsvarande praktikplatser i Saudiarabien, Iran, Egypten, Libyen, Ryssland, Kina med flera, med brasklappen att efterföljande av de mänskliga rättigheterna samt genderfrågor ingår i arbetsbeskrivning? Har svenska utrikesministeriet dessa krav för praktikplatser i London, Washington och Paris?
Eller är det endast – ENDAST – den judiska staten som selekteras för sådan särbehandling, att man tar för givet att dessa frågor ens behöver speciell övervakning?
Det verkar som om Sverige, på den politiska och massmediala nivån, faktiskt ligger i krig med Staten Israel. Tack och lov är svensk polis inklusive SÄPO och svensk militär långt mer verklighetsförankrade, men vad gäller Sveriges politiska elit och våra medier, är kriget mellan länderna redan i full gång.
Förslag: skicka förfrågningar till ambassaden samt utrikesministeriet om varför just Israel – och ENDAST Israel – väljs ut för detta förnedrande och fullständigt onödiga särbehandling. Medan motsvarande krav inte finns för länder med dokumenterade, rutinmässiga brott mot de mänskliga rättigheterna.
För så, egentligen, fungerar rasismen i praktiken: man institutionaliserar en kultur av negativ särbehandling för ett visst folk/en viss religion. I detta fall den judiska staten Israel. Den enda demokratin i regionen, det enda landet i regionen där alla religionerna är skyddade enligt lag, och det enda landet i hela Mellanöstern där antalet kristna och shiamuslimer faktiskt växer. Och där lagen garanterar lika behandling av alla oavsett religion, kön, politisk hemvist, etnicitet, ålder,hudfärg och sexuell preferens. Även inom militären.
När svenska ambassaden och utrikesministeriet fått ungefär 1000 sådana brev med krav om svar, artigt men bestämt formulerat, tror jag att budskapet når fram.
Och sedan borde det följas upp av ytterligare 10 000 liknande brev för att driva hem budskapet.
För med ambassadens särbehandling av Israel är det uppenbart att svenska utrikesministeriet redan ligger i krig med den judiska staten.
Några tusen brev från de av oss som fortfarande tror på demokrati och lika rättigheter för alla oavsett religion och etnicitet utgör ett billigt och fredligt vapen mot att detta svenska krig trappas upp ytterligare.