www.ilyameyer.com – Svenska

Gunnar Olofsson, ordförande i något som kallas för Göteborgs Palestinagrupp, anser att Mellanösterns enda fungerande demokrati inte borde välkomnas in i OECD.

Olofsson syftar på den judiska staten Israel, där drygt 20 procent av befolkningen består av kristna och muslimska araber och där den persiska Bahai-religionen har sitt huvudsäte efter att ha flytt undan förföljelserna i det muslimska hemlandet Iran. Som måttstock kan nämnas att i det muslimska Saudiarabien, islams högborg, får inga andra religioner än islam förekomma.

Olofsson skriver om Israels ”avrättningar av meningsmotståndare”. Israel måste ha den mest ineffektiva militären och poliskåren i hela världen eftersom trots dessa ”avrättningar av meningsmotståndare” finns inte mindre än 14 arabiska nationalister i Knesset, det israeliska parlamentet. Arabiska parlamentsledamöter har funnits sedan staten Israels återfödelse 1948. I grannlandet Jordanien, som upptar 80 procent av mandatet Palestina, får judar inte bo, sålunda finns inga judiska parlamentsledamöter i Jordanien.

De flesta av Israels arabiska parlamentsledamöter arbetar öppet för avskaffandet av demokratin Israel och för att landet ska ersättas av en teokratisk islamistisk stat som ingår i ett globalt muslimskt kalifat. Sådant brukar i andra länder benämnas högförräderi. Ändå lever de fortfarande och frodas i allra högsta grad och kan ses varenda dag de behagar åka till Knesset, vilket visserligen inte är ofta. Däremot lyfter de sin lön med anmärkningsvärd regelbundenhet.

Olofsson skriver om ”utsvältning av befolkningen i Gaza”. Det är en uppfattning som får stå för honom, det är inte olagligt att vara verklighetsfrämmande i demokratin Sverige. Här är en bild på ”svälten” i Gaza.

Och här en bild på den desperata situationen som Gazaborna befinner sig i…

Olofsson är inte ensam i sin rasistiska uppfattning om den judiska staten. Fatahs starke man Nabil Shaath sade nyss att den judiska staten borde sparkas ut från OECD och han fortsatte med att säga att judarna har fått för mycket makt på grund av omvärldens sympatier efter Förintelsen. Fatahpresidenten Mahmoud Abbas skrev för några år sedan en avhandling i vilken han ifrågasatte om Förintelsen överhuvudtaget ägde rum. Som bekant är Fatah den part som Hussein Obama i Washington anser är Israels ”partner för fred”.

Och som bekant var palestinierna, som Fatah och Hamas representerar, ivriga anhängare av nazismen före, under och efter Andra världskriget.

I den av muslimska Hamas etniskt rensade Gazaremsan finns inte en enda jude kvar – förutom israelen Gilad Schalit som kidnappades från Israel som tonåring och som har sedan dess varit olagligt frihetsberövats i fyra år. Tyst från Human Rights Watch, tyst från FN, tyst från Röda korset. Olofssons Palestinagruppen är ändå i full färd med att skicka ett antal skepp till Hamas undsättning, lastade med ”förnödenheter” bestående av journalister, PR-folk, betydelselösa politiker, statligt subventionerade Diakonia-anställda och så vidare.

Det muslimska Turkiet, som vill bli insläppt i EU, är ivrig att bryta den judiska statens blockad mot fienden i Gaza (en blockad som det internationella samfundet stödjer). Samtidigt tillämpar Turkiet en total blockad mot all sjöfart från det kristna Cypern (till hälften illegalt ockuperad av Turkiet) till turkiska hamnar. Läs Lisa Abramowics utmärkta artikel i ämnet. Gazas Hamasregim säger öppet att dess mål är att förstöra staten Israel och driva judarna i havet.

I det muslimska Pakistan har man för vana att kasta syra i ansiktet på kvinnor som uppfattas som för självständiga – ett brott mot den islamistiska självuppfattningen i ett mansdominerat samhälle.

Judéen och Samarien heter de två judiska provinser (även kallade ”Västbanken” efter det muslimska Jordaniens illegala ockupation av området 1948-67) som muslimska araber kräver som gåva från den judiska staten. Den Palestinska Myndigheten som vill få dessa provinser som gåva från Israel har som officiell policy att inga judar får bo i den tilltänkta nya staten. Sådant brukar kallas för etnisk rensning, apartheid, grov rasism. Men Gunnar Olofsson tycks anse att en muslim inte kan göra sig skyldig till sådant just på grund av att han är muslim. Sålunda låtsas hans Palestinagruppen helt enkelt som om det inte sker. Kristna i Betlehem, kristendomens födelseplats, är redan decimerade av muslimsk aggression under ledningen av palestiniernas PLO, Fatah, Islamiska Jihad, Palestinska Myndigheten, Styrka 17, Hamas och allt vad de heter.

I det muslimska Egypten börjar det äntligen talas – dock i allt för liten omfattning – om den uttalade rasismen mot svarta afrikaner som muslimska egyptier hyser .

Och i det muslimska Egypten ska man nu ta ställning till om egyptiska män gifta med israeliska kvinnor ska fråntas sitt medborgarskap. Tyst från Gunnar Olofsson, tyst från Palestinagrupperna, tyst från Diakonia, tyst från Human Rights Watch.

Motsvarigheten skulle vara att riksdagen fråntog svenskt medborgarskap från svenskar gifta med palestinier. Skulle Olofsson och Palestinagruppen vara lika tysta då?

I det muslimska Förenade Arabemiraten (UAE) har en kvinna arresterats anklagad för att ha haft sexuellt umgänge utanför äktenskap, sedan hon våldtagits av inte mindre än sex muslimska män. Hon sitter fortfarande i arrest eftersom hon anses ha brutit mot lagen sex gånger.

I Libanon, en gång ett självständigt land som numera helt kapats av den muslimska terrorgruppen Hizbollah, driver man en allt aggressivare upprustning för ett annalkande krig mot grannlandet i söder, Israel. Detta gör man som del av det som de muslimska terroristerna kallar för ”motståndet”. 

Motståndet mot vad är inte klarlagt eftersom Israel inte finns i Libanon, den internationella gränsen är erkänd av FN, och sist Hizbollah försökte sig på krigsföring resulterade det i flera hundra dödsfall och massiva ekonomiska förluster under ett månadslångt krig. Terroristledaren Hassan Nasrallah har sedan dess inte sett solljus – av rädsla för sitt liv lever han under jorden som en mullvad eller möjligtvis i Beiruts kloaker som en råtta. Sveriges utrikesminister Carl Bildt låtsas om inget av detta när han avlägger visit hos Nasrallahs vapenmästare, Syriens Bashar el-Assad.

Så extremisten Gunnar Olofsson och hans fanatiska stödtrupper är långt ifrån ensamma i sin uppfattning om att allt den judiska staten gör är negativ och att inget som sker i den muslimska sfären kan vara negativ. Detta är inte enfaldig enögdhet, det är ren och skär rasism.

Att man sedan är i sällskap med flera andra aktörer ursäktar inte saken, det gör bara att fler delar på ansvar för brottet mot mänsklig anständighet.

Precis som i fallet med nazisms förödande framfart för några få decennier sedan.