Posts Tagged ‘islamististisk extremism’

Utebliven kritik bygger ett segregerat samhälle

Fredag, April 29th, 2016

Läs den utmärkta artikel i Sydsvenskan av Pernilla Ouis. Det handlar om den konsekvent uteblivna kritiken av fanatiska muslimer i Sverige.

Precis så är det.

Det segregerade samhället som vi tyvärr numera fått är inte ett resultat av att svenskar inte tycker om muslimska invandrare.

Det är ett resultat av att svenska medier och politiker konsekvent vägrat att underställa muslimska invandrare exakt samma krav som alla andra.

Att särbehandla samhällsgrupper utifrån etnicitet/religion är rasism. Kanske ett slags välmenande rasism, men rasism icke desto mindre. Och ett rasism med samma förödande resultat som den mest brutala former av öppen rasåtskillnad.

När det gäller rasism, är det inte avsikterna som räknas utan resultaten. Och resultaten är exakt likadana: segregering. Ett segregerat samhälle där vakuumet som lämnas av rädda och okunniga politiker och medier snabbt fylls av människor med dunkla motiv.

Islamisterna bland våra invandrare har tacksamt kapitaliserat på denna svaghet. Med vissa politikers och mediers ibland tysta, ofta aktiva, medgivande.

Slutresultatet är ett segregerat samhälle – men ett segregerat samhälle framkallat av islamister med ett rasistiskt, elitiskt perspektiv där medmänsklighet inte ryms.

Att inte våga kritisera ett samhällsgrupp just på grund av dess etnicitet/religion är alltid dömt att misslyckas. Visst är det våra oerhört svaga, principlösa politikers och mediers fel att de konsekvent vägrat utöva denna kritik – men de har faktiskt skrämts till tystnad av islamisterna.

Och där har vi adressen för vår kritik. De moderata muslimska samfunden som under en följd av år inte velat eller vågat öppet särskilja sig själva från islamisterna, extremisterna. Resultatet är att hela samhällsgrupper ställs utanför.

grund av utebliven kritik.

Kommer våra politiker och medier att dra lärdom av detta, ge det nödvändiga stödet till de muslimska samfunden och ta initiativet genom att såväl stödja de moderata krafterna och starkt kritisera fanatikerna? De moderata muslimska samfunden måste få se i praktiken att de får samhällets stöd, annars kommer de aldrig att våga ta fajten själva.

Det är upp till samhället – våra politiker och medier.

Och det hela börjar med rätten att utöva kritik. Inte på hela samhällsgrupper utan på dem som förtjänar det.

Öppet. Utan rädsla. Fullt beredd på de eventuella konfrontationer som kanske följer – och lika fullt övertygade om att de konfrontationer måste vinnas av det demokratiska samhället.

För det öppna samhällets demokratiska värderingar. Värderingar som utan åtskillnad, utan segregering, måste få tillämpas på alla i samhället.

Sverige ska INTE vara ett segregerat land

Fredag, Mars 11th, 2016
Jag förstår inte riktigt hur man tänker när man förespråkar separata – segregerade – badtider för kvinnor som bär hijab.

Vill man bära en hijab trots det uppenbara förnedrande det innebär, go for it. Det är den enskildes ensak.
Men det är en helt annan femma att hela resten av samhället ska omstöpas för att passa hijab-bärarna. Människor har en rättighet att fortsätta leva sina liv utan att den sociala strukturen, och invanda infrastrukturer, ska tvingas omorganiseras för det fåtal antalet människor som avviker på ett eller annat sätt.
Män som tillhör den sikhiska religionen, till exempel, bär en turban. Jag har då aldrig hört talas om att sikherna skriker sig hesa och vill tvinga alla andra att bära turban. Det räcker för dem att de själva bär turban, alla andra får leva sina liv precis som vanligt. Judar äter inte fläskkött eller skaldjur. Jag har aldrig hört talas om att judarna vill tvinga alla andra att avstå från fläskkött och skaldjur. Det räcker för dem att de själva gör det, alla andra får leva sina liv precis som vanligt.
I Sverige har vi inte könssegregering – inte i arbetslivet, inte i skolorna, inte någonstans. Det ÄR vad det innebär att leva i Sverige – dvs lika rättigheter för alla oavsett kön, politisk hemvist, hudfärg, religion osv. Sverige ska inte behöva anpassas till dem som avviker från det som gör Sverige till just Sverige; det är de som avviker som behöver anpassa sig – det vill säga integreras även om de själva lever enligt andra traditioner (t ex sikher, judar, bland många andra).
Integration är inte assimilering; integration är att delta i samhällslivet samtidigt som man bejakar mångfalden. De som ivrar för hijab-bärarnas segregerade rättigheter är alltså EMOT integration, de är EMOT mångfalden, de är alltså EMOT det väsen som Sverige står för. De är FÖR ett klass-samhälle där en klass människor anses förmer än alla andra, och alla andra ska nödvändigtvis tvingas justera sina liv till dessa.
Detta brukar kallas på engelska för ”supremacism” – och det är inget annan än en form av rasism som man inte ens försöker dölja.
Bär vilka kläder du vill – men inom ramarna för det redan existerande samhälle till vilket du har kommit, det samhälle som har erbjudit dig en fristad borta från de svårigheterna från vilka du flydde. Importera inte dina problem och restriktioner och pådyvla dem på oss andra. Alla vi andra har utan svårighet lyckats anpassa oss från de länder vi än gång i tiden kom till det underbara Sverige.
Vad är det som gör just DIG så väldigt annorlunda och speciell att hela samhället måste förändras för att tillmötesgå dig? I Sverige är de allmänna badhusen exakt vad som står på paketet, det ligger liksom i själva beskrivningen: de är ALLMÄNNA badhus. Öppna för alla. Alltid.
Passa det inte? Då kanske ett annat samhälle, i ett annat land, passar bättre?

Mona Sahlin ger hyckleriet ett fräscht ansikte

Onsdag, Februari 3rd, 2016

Låter uttrycket ”att vända kappan efter vinden” bekant på något sätt?

Nu erkänner Mona Sahlin att judar i Sverige lever farligt och att särskilda skyddsinsatser behövs för att den officiellt erkända judiska minoriteten inte ska fördrivas från Sverige. Hon erkänner också att en stor del av hotet kommer från våldsam, fanatisk islamism, trots att hon försöker skylla problemet även på vänsterradikaler och högerextremister.

Hon skyller på alla, det vill säga, förutom den huvudsakliga adressen: den svenska Socialdemokratins vana under de senaste decennierna att hälla bensin på de redan pyrande antisemitiska lågorna. Inte minst genom att ohämmat stödja arabisk extremism gentemot Israel och genom att finansiera den genomkorrumperade arabiska kleptokratin i Ramallah utan minsta lilla krav på reciprocitet i form av ett stopp på antisemitism, indoktrinering och rasistiskt våld mot civila judar.

Mest intressant av allt, detta är samma Mona Sahlin som för exakt 13 år sedan sade i TV-programmet Agenda att någon antisemitism inte fanns i Sverige, i all synnerhet inte bland den muslimska minoriteten. Hur hon nu kunde dra en sådan slutsats, då programmet handlade just om förstahandsvittnesbörd från en 13-årig judisk pojke som ofta blivit attackerad på öppen gata av muslimska ungdomar. Det var min son, och varenda attack hade rapporterats till polisen och var sålunda dokumenterad. Men Mona Sahlin negligerade den svenska polisen. Då som nu…

Skillnaden mellan då och nu är inte antalet sådana och liknande attacker, utan att idag har Sverige ett öppnare debattklimat som tillåter att sådant här vädras offentligt.

Och nej, det är INTE på grund av att medierna har sansat sig under de gångna 13 åren och journalisterna, inklusive statsanställda SVT- och SR-reportrar, har börjat göra det jobb för vilket de får betalt.

Nej. Utan vi har internet att tacka för det förändrade rapporteringsklimatet – det som gammelmedierna ståndaktigt vägrade rapportera om eftersom det inte passade in i det PK-värld man skapat kring sig – har istället bloggvärlden rapporterat om. Öppet, ärligt och dokumenterat.

Tre ord som vare sig svenska journalistkåren eller, i all synnerhet Mona Sahlin som då var Integrationsminister (!) förstår.