En präst långt ute i den kristna religiösa periferin med knappt 50 anhängare i ett enda land i världen – USA – aviserade att han vill sätta eld på koranen. Men han gjorde det inte.
Samtidigt – eller rättare sagt från långt, långt innan men med fortsättning än idag – hävdar en galen islamist i Iran att Förintelsen aldrig ägt rum, att han ämnar döda samtliga världens judar, sudda bort staten Israel från världskartan, inleda krig mot en bläckfisk, förstöra en annan suverän FN medlemsstat – USA – och ta över västvärlden, slakta alla kristna, döda alla homosexuella, indoktrinera barn så de har ingen annan vilja än att bli självmordsbombare i islamismens namn, samt bedriva ett globalt terrorkrig i flera decennier, alldeles oavsett hur många som dör och hur mycket global förödelse det orsakar.
Han har inte 50 anhängare – han och hans meningsfränder har flera hundra tusen ivriga, blodtörstiga islamistiska anhängare världen over, de har redan en de facto stat där Libanon en gång stod och de har en annan under uppbyggnad i Gazaremsan, norr om Egypten.
I fallet med de 50 sorgliga anhängare av koranbränning gick medierna och politikerna bärsärkagång – till och med USAs försvarsminister ingrep mot otyget. I USA får man enligt Konstitutionen lov att bränna den amerikanska flaggan, tycka vad man vill om det, men det är plötsligt en nationell angelägenhet på allra högsta regeringsnivå när någon vill bränna koranen.
I fallet med de globala islamistiska jihadisterna, å andra sidan, kännetecknas såväl medierna som politikerna av en kompakt, besvärande men i slutändan självförstörande politisk korrekthet.
Läs Professor Barry Rubins artikel ”Millions of Virgins; Millions of Martyrs. These Guys Have Followers and They Really Mean It” om hur världens politiker och medier gräver sina egna gravar för att blidka världens nyaste och snabbast växande globala religion – Politisk Korrekthet.
Politisk Korrekthet banar väg för en illegitim våldsam politisk ideologi – islamism – som skjuter fram sina positioner från skyddet av en legitim religion med ett snarlikt namn: islam.
Man behöver inte hålla med allt som Barry Rubin skriver, eller så kan man vara en stark anhängare av hans vartenda ord. Icke desto mindre manar det han skriver till eftertanke. Likadant är det med Dag Selander, utgivaren av bloggen MXp – vare sig man håller med allt han skriver eller inget alls eller hamnar någonstans däremellan, är det han skriver mycket tänkvärt.
För både Barry Rubin och Dag Selander gör något som de flesta journalister och i stort sett alla politiker inte gör – de tänker, och de uppmanar andra att tänka, att tänka och blicka framåt innan man drar egna slutsatser.
Självklarheter kanske, men uppenbarligen otänkbart för våra medier och politiker.
UNHCR vs UNRWA