Posts Tagged ‘Hamas’

Egyptens dilemma

Måndag, November 19th, 2012

Till för en vecka sedan var frågan som alla ställde, med tanke på Irans kärnvapenambitioner, ”När kommer Israel att attackera Iran?”

Istället har Iran överraskat hela världen genom att attackera Israel, med iranska raketer hopsatta i Gaza och avfyrade av islamistregeringen Hamas.

Nu är frågan vad Israels starka granne i söder, Egypten med en likaledes islamistisk regering bestående av mestadels Muslimska broderskapare, kan tänkas göra i denna nya situation?

För att få ett svar på frågan, läs Israels förra Sverige- och Egyptenambassador Zvi Mazels artikel ”Arab World: Morsi’s Dilemma”. Zvi Mazel har varit ambassadör i Egypten vid två tillfällen och känner landet väl.

Hamas krigsförklaring mot det judiska folket

Onsdag, November 14th, 2012

Det finns tre palestinska regeringar i tre separata områden.

Den första finns i Palestina I, som också kallas för Jordanien och där 70 procent av befolkningen är palestinska araber, och som styrs av den Hashemitiska kungafamiljen som ursprungligen invandrade från Arabien för att styra över de palestinska araberna.

Den andra finns i Palestina II, som består av de judiska provinserna Judéen & Samarien och som också kallas för Västbanken efter samma Jordaniens olagliga ockupation och etniska rensning av alla judar därifrån mellan 1948 och 1967. Makten här är i händerna på Fatah/Palestinska Myndigheten, som styrs av Mahmud Abbas, som inte heller han är vald att styra över de lokala palestinska araberna.

Och så finns det en tredje palestinsk regering i Palestina III, Gazaremsan, ett område som redan är helt judenrein – etniskt rensat från varenda jude. Denna tredje palestinska regering styrs av Hamas, en extrem fundamentalistisk grupp som är nära lierad med Muslimska Broderskapet men som till skillnad från regeringarna i Jordanien och Västbanken, faktiskt är folkvald. Sålunda har Hamasregeringen fullt ansvar för vad som sker i dess namn och från dess territorium.

Av och till under de senaste åtta åren har Hamasregeringen haft för daglig vana att skjuta iväg raketer mot civila judiska samhällen i hela södra Israel, från Ashdod och Ashkelon i norr, till Sderot och Ofakim på närmare håll, till Beer Sheva i öst. Ibland tre raketer på en dag. Ibland inga raketer alls. Och ibland 100 raketer på en dag. Taktiken, denna sporadiska och nyckfulla lek med liv och död, kallas för terror, och avsikten är att få det israeliska folket att vänja sig vid att acceptera dessa ständigt återkommande, aldrig förutsägbara, godtyckliga avrättningsförsök. Ett slags Rysk roulett – fast inte med det egna livet som insats utan med grannens.

Under de senaste 6 dagarna har Hamas varit inne i en av dessa perioder av förhöjd hobbyidkande, det vill säga att på måfå regna ner missiler av olika slag på civila i södra Israel. Den senaste utvecklingen har varit att tajma raketbeskjutningen för att sammanfalla med skolbarnens och dagisbarnens hemgång på eftermiddagen.

Icke att förglömma är att Hamas de senast 6 dagarna har skjutit mot arméfordon inne i Israel, grävt en tunnel under gränsen, fyllt den med explosiva ämnen och sprängt den – alltså inne i Israel – och dessutom skjutit med antitankmissiler mot israeliska soldater inne i Israel varvid fyra soldater allvarligt skadades.

Att invadera ett grannland och attackera dess militär med vapenmakt klassas som en krigsförklaring.

Att dessutom skjuta missiler mot grannlandets civila gör denna krigsförklaring till ett brott mot Genévekonventionen.

Israel har svarat med ett riktat angrepp mot den attackerande arméns överbefälhavare, Ahmed Jabari. Ett slag mot terrorns huvudman så att resten av terrorgruppen inte längre kan fungera.

Såväl Hamas som deras bundsförvanter världen över anklagar nu Israel för att gå ett steg för långt genom att tillgripa taktiken med riktade angrepp eftersom Israel alltså medvetet valde den person de skulle döda, och sedan dödade honom med en (1) missil. Israelkritikerna tycks anse att 100 missiler per dag riktade mot icke-specificerade småbarn selekterade för döden på måfå är acceptabel, medan en (1) missil riktad mot en namngiven militärbefälhavare som stolt medgett att han aktivt bidragit till att döda 567 israeliska civila, är oacceptabel – för att han specifikt valdes som mål.

Hamas säger att Israels aktion är en ”krigsförklaring”. Hamas bombardemang av israeliska civila under 6 dagar var inte en krigsförklaring. Hamas väpnade invasion in i israeliskt territorium var inte en krigsförklaring. Endast när den judiska staten svarar genom att begränsa Hamas möjlighet att fortsätta sin aggression, är det plötsligt en krigsförklaring. Och de svenska medierna rapporterar helt i enlighet med Hamas linje.

Har samhällets – civilisationens – spelregler och logiska tankeförmåga helt förvridits bortom igenkännande?

Vem var nu denne Hamasledare Ahmed Jabari som Israel röjde ur vägen?

Ahmed Said Khalil Jabari var nummer två i Hamas armébrigad, som går under namnet Izz ad-Din al-Qassam-brigaderna.

Det var Jabari som personligen detaljplanerade och övervakade kidnappningen av den israeliske tonåringen Gilad Schalit från inuti Israel samt hans olagliga femåriga fångenskap.

Efter att Schalit frigavs i utbyte mot fler än 1000 palestinsk-arabiska terrorister sade Jabari att han planerade att kidnappa fler israeler för att använda dem i samma slags utbyte. Enligt FNs Konvention om de mänskliga rättigheterna är människohandel olaglig – något som inte tycktes bekomma vare sig Jabari eller Hamas eller Fatah eller de politiker eller medier som ständigt ger Hamas gratis publicitet och stöd.

Det var under Jabaris ledning som Hamas slaktade familjen Hatuel bestående av mamman Tali, gravid i åttonde månaden, samt de fyra barnen Hila (11), Hadar (9), Roni (7) och Merav (2). Barnen sköts från en meters håll med en kula var i huvudet medan de satt fastspända i sina bilbarnstolar. Detta var år 2004. Jabari sålunda inte bara är, utan länge har varit, en blodsbesudlad terrorist av värsta sort.

Med i fordonet i vilken Jabari dödades fanns enligt uppgift en av hans söner. Detta är en taktik som används dagligen av Hamas och deras bundsförvanter. Taktiken kallas för ”mänsklig sköld” – aktiva terrorister som ofta med tvång skyddar sig själva genom att omger sig med civila, helst barn. Några av de raketarsenalerna som Israel bombade minuterna och timmarna efter attacken på Jabari var tillskansade i vanliga bostadshus, under sjukhus, skolor och moskéer. Som alltid har Israel det svåra valet – att undvika dessa civila mål i säkert vetskap om att missilerna som göms där kommer att användas mot israeliska skolbarn, eller att proaktivt skydda de israeliska skolbarnen genom att slå till mot vapenlagren. Som alltid är det ett omänskligt svårt val som Hamas tvingar fram.

Varje förlorat liv är en oersättlig förlust. Ett förlorat civilpersons liv är en ännu värre förlust.

Men till syvende och sist handlar det hela om en så oerhört enkel formel att till och med det palestinska ledarskapet borde kunna förstå det: om södra Israel får lugn och ro och fred, kommer Gaza att få lugn och ro och fred. Och då går inga liv till spillo – inte i Gaza och inte på andra sidan av den internationella gräns som hela världen erkänner förutom Hamas.

förödande enkelt – men uppenbarligen för komplicerat för dessa intellektuella giganter att begripa.

Titta på brittiska Sky News föredömligt objektiva förklaring till bakgrunden.

Semesterkryssning till lyxdestination

Onsdag, Juli 18th, 2012

Det penningslukande ”Ship to Gaza”-jippot är återigen i fokus. Kryssningspassagerare ombord på Estelle och deras kollaboratorer hävdar ihärdigt att målet är att hjälpa ”nödlidande” i Gazaremsan, ett område som de betecknar som ett ”koncentrationsläger”.

Verkligen? Klicka i så fall på länken ”koncentrationsläger” ovan. Besök i så fall Gaza Tourist Board Information för att se hur Hamas själva marknadsför Gazaremsan som Medelhavets mest luxuösa semesterort, komplett med 5-stjärniga hotell. Det är samma Gazaremsan som sväljer miljarder euro, kronor och dollar varje år i ”humanitärt bistånd”.

Gazaremsans härskare, det fanatiska islamistpartiet Hamas, har nyss avrättat tre människor anklagade för olika brott, och kristna araber i Gaza skriker sin förtvivlan över att de tvångskonverteras av islamisterna.

Ändå verkar inga obekväma sanningar bita på ”Ship to Gaza”-folket från deras bekväma horisont i det sommarfagra Sverige. Deras konstanta Israelhat fortsätter att finansieras offentligt, och deras slöseri med dessa pengar tar nu historiska proportioner. Inköp av Estelle är bara förnamnet.

Dessa soffrevolutionärer har definitivt inga tankar på att organisera en ”Ship to Syrien” expedition, precis som de tidigare vägrade organisera ”Ship to Libyen/Tunisien/Jemen/Egypten” när dessa arabiska länder exploderade i populär förbittring mot respektive enväldeshärskare. De har absolut inga tankar på någon högprofilerad resa till Turkiet för att komma till det förtrycka armeniska eller kurdiska folkets undsättning – Turkiet har ju genomfört folkmord på båda dessa folk.

Tack till Yaakov Kirschen på Dry Bones för denna fullträff.

Naturligtvis inte – dels kan det vara farligt att antagonisera brutala islamistiska härskare, och dels är det enda målet för trakasserierna den judiska staten Israel. Och endast den judiska staten.

Att kritisera Israel är lika legitimt som att kritisera vilket annat land som helst. Men att endast kritisera den judiska staten och totalt – fullständigt – ignorera alla andra länder är själva definitionen av antisemitisk besatthet. I synnerhet då ”Ship to Gaza”-kollaboratorerna helt ignorerar Gazaregimens dokumenterade folkrättsvidriga aktioner.

Att ”Ship to Gaza”-fanatikerna återigen ämna bryta mot självaste FNs egna regler är naturligtvis inget som bekymrar dessa vridna extremister: ”Humanitära uppdrag måste ske i strikt enlighet med principerna om neutralitet, opartiskhet och medmänsklighet, samt måste respektera de eventuella säkerhetsregler som tillämpas. Fartyg som transporterar bistånd måste tillåta inspektion samt stanna eller ändra kurs när detta önskas”.

”Ship to Gaza” är en antisemitisk kampanj, en kampanj som förbiser arabiskt och islamistiskt barbari för att helt koncentrera på delegitimisering av den judiska staten och dess självförsvar. ”Ship to Gazas” stödtrupper tror fullt ut på antisemitism som ett socialt och nationalpolitiskt mål, de är bara inte ärliga nog att öppet stå för sina åsikter.

Fega rasister, med andra ord.