Posts Tagged ‘Darfur’

Diakonia i siffror

Tisdag, Maj 11th, 2010

Gör ett intressant och ack så avslöjande experiment.

  • I Googles sökmotor, skriv ”Diakonia + Israel”. Drygt 39 600 resultat.
  • Skriv nu ”Diakonia + Syrien”. 10 600 resultat.
  • ”Diakonia + Darfur”: 7 750 resultat.
  • ”Diakonia + Tjetjenien” då? 6 820 resultat.
  • ”Diakonia + Tibet”: 5230 resultat.
  • ”Diakonia + Taliban”: 3 770 resultat.
  • ”Diakonia + Nordkorea”: 3 740 resultat.
  • ”Diakonia + Saudiarabien”: 831 resultat.

Ändå skriver Diakonia om sig själv: ”Vi arbetar för att alla människor ska få leva under värdiga förhållanden i en rättvis och hållbar värld, befriad från fattigdom. Var med och hjälp oss att förändra orättvisa politiska, sociala och ekonomiska strukturer som hindrar människor från att leva ett värdigt liv.” (Diakonias hemsida)

Faktum är dock att ”värdighet” och ”rättvisa” i den av Ryssland sönderbombade Tjetjenien genererar hos Diakonia en sjättedel så mycket medietrafik jämfört med Israel, den enda fungerande demokratin i hela Mellanöstern. Tibet, som våldtagits och ockuperats av Kina i 50 år och där en miljon tibetaner har etniskt rensats från sitt eget land, genererar en åttondedel så mycket intresse hos Diakonia. Saudiarabien, där kvinnor äger inte ens rätten att lämna hemmet utan tillstånd och inte får rösta, är värd en fyrtioåttonde del så mycket uppmärksamhet.

Vidare skriver Diakonia att dess ”Centrala arbetsområden är demokratisering, mänskliga rättigheter, jämställdhet”. (Diakonias hemsida). Nordkorea, uppenbarligen känd hos Diakonia för att upprätthålla ”demokrati, mänskliga rättigheter och jämställdhet”, är därför värd bara en elftedel så mycket medieuppmärksamhet som demokratin Israel – den judiska staten där en femtedel av befolkningen består av araber, såväl kristna som muslimer, som deltar mycket energiskt i varje parlamentsval och med egna arabiska partier i parlamentet, Knesset.

  • Skriv nu in i Googles sökmotor ”Diakonia + islamofobi”: 310 000 resultat.
  • Och sedan ”Diakonia + antisemitism”: 45 000 resultat.

Någon som fortfarande tvivlar på hur Diakonia har tänkt när organisationen använder bland annat statlig svensk finansiering (läs här, här och här) för att bryta mot lagen och seglar med ”bistånd” till den islamistiska terrorgruppen Hamas i Gazaremsan, förbi Mellanösterns enda fungerande demokrati tillika världens enda judiska stat, Israel. ”Biståndet” består bland annat av sådana nödvändigheter som politiker, journalister och Diakonias Generalsekreterare, Bo Forsberg.

Och biståndet är mycket talande INTE villkorat mot att Hamas släpper Gilad Schalit, som kidnappades från Israel som tonåring för fyra år sedan. Å andra sidan är Gilad Schalit jude.

Inte att undra på att avhoppen från Diakonia fortsätter, med tanke på att Diakonia har ett så annorlunda perspektiv på folkrätt och allas lika rättigheter.

Just begreppet ”alla” tycks inte omfamna Israel eller dess folk.

Mänsklighet, rättighet och förakt för medmänniskor

Söndag, April 12th, 2009

Ropen om ”mänskliga rättigheter” och ”islamofobi” klingar allt högre – och allt falskare – i dagens samhälle.

Arabförbundet rullar ut röda mattan för den muslimske massmördaren, Sudans starke man Omar al-Bashir. Hans massmord på svarta afrikaner tystas ner. Samtidigt höjer samma muslimska kretsar rösten för att tvinga omvärlden att avstå från kritik av religion. Den enda religion som nämns i sammanhanget är islam.

Är alla muslimer massmördare, sympatiserar alla muslimer med massmord som strategi? Fullständigt absurt, så är naturligtvis inte fallet. Men faktum är att den enda religion i vars namn mord, massmord och hedersmord sker i dagens samhälle är just islam. Låt vara att islam har kapats av ett möjligtvis fåtal men oerhört aktiva och våldsamma företrädare. När resten av religionens anhängare genom sin kollektiva tystnad ger dessa våldsverkare och fanatiker företrädesrätt, faller en skugga på hela religionen.

Islam är värd ett långt bättre öde än att förknippas med det mörka som ett fåtal representerar. Men inget förändras av sig självt – man måste vara aktiv för att rädda sitt eget rykte, för att skydda sitt eget goda namn, för att garantera sin egen självklara roll i det moderna samhället. Sådant serveras inte av andra på en silverbricka; sådant måste man kämpa sig till, värna om.

Den som inte värnar om sitt eget goda namn riskerar att förlora det. Muslimska organisationer och länder som kräver omvärldens tystnad om muslimska övergrepp i religionens namn, samtidigt som de sprider den värsta sortens antisemitism och förnedrande åsikter om bland andra kristendom, bahai’ism, hinduism och buddhism, gör sig skyldiga till dubbelmoral.

Dubbelmoral leder inte till konstruktiva lösningar.

En värld utan religion som terrorinspiration kräver konstruktiva lösningar.

Tystnad är inte lösningen. Tystnad är täckmanteln för fortsatt demonisering och segregering.

Alltså precis det som det moderna samhället inte vill ha.

Svenska tidningsartiklar:
Corren, SMP, HelaGotland, Expressen, Expressen2, NSD,

Utländska tidningar:
WSJ, INN, Southtownstar,

Andra bloggar i relaterade ämnen:
IsraelMatzav, FiM, FiM2, Boccara, Erixon, Israelnyheter, Gilboa, Gilboa2, Sturesson, Sturesson2, MXp, MXp2, AlHamatzav,

Från denna blogg i samma ämne, svenska:
Ilyameyer, IM2, IM3,

From this website, related, English:
Ilyameyer3, IM4, IM5,

Svenskt oberoende i gungning

Torsdag, Mars 12th, 2009

Vem sätter den politiska dagordningen i Sverige?

Och vem har den egentliga makten?

Vissa svenska muslimer, uppbackade av hitresta extremister från Danmark, skanderar på Malmös gator det ökända islamistiska pogromstridsropet ”Khaiber, Khaiber ya yahud, ya’ish Muhammad saufa ya‘ud” (Khaiber, Khaiber, Khaybar, o judar, Muhammeds armé kommer för att återerövra er). Det rasistiska stridsropet hänvisar till en muslimsk slakt på judar i Khaiber i nuvarande Saudiarabien för ungefär 1300 år sedan. Problemet är att det skanderas år 2009 på Malmös gator – och ingen har ännu arresterats för uppvigling.

[youtube=http://www.youtube.com/watch?v=qMP0_DMaIjU&hl=en&fs=1]

http://www.youtube.com/watch?v=qMP0_DMaIjU

Det är en bild av hur vissa muslimer väljer att profilera sig.

En helt annan bild får man när man läser en artikel skriven av en sansad betraktare som beskriver det riktiga Israel inifrån.

Tilläggas bör att skribenten är arab.

Och muslim.

Han innehar den israeliska muslimska minoritetens högste sekulära befattning utomlands – han är Israels vicekonsul i San Francisco, USA. Han skriver så här.

Även webbsidan MXp beskriver andra perspektiv från den muslimska världen om judar och Israel.

[youtube=http://www.youtube.com/watch?v=ZGa2_8tgsKw&hl=en&fs=1]
http://www.youtube.com/watch?v=ZGa2_8tgsKw&eurl

Detta om hur svenska muslimer betraktar Israel, kontra hur muslimska flyktingar från muslimska länder betraktar Israel, kontra hur israeliska muslimer betraktar Israel.

Hur kan det vara att just i Sverige är uppfattningarna så totalt annorlunda?

Kan det vara på grund av vår förkärlek för politisk korrekthet, oavsett vad det kostar oss som samhälle?

En TV-rapport bland många andra som ställer intressanta frågor kan ses här.

[youtube=http://www.youtube.com/watch?v=wRnP-XzB_U0&hl=en&fs=1]
http://www.youtube.com/watch?v=wRnP-XzB_U0

Alldeles oavsett man hör hemma på den politiska vänsterkanten eller högerkanten eller någonstans mittemellan, ställer dessa tre betraktelser onekligen intressanta frågor.

Den kanske viktigaste frågan är hur det kommer sig att den svenska vänstern inte vill ta kraftigt och offentligt avstånd från de extremistiska islamistiska krafterna som går i samma demonstrationståg som deras ledare. Tvärt om, Lars Ohly till och med bär på en halsduk där hela Israel är utraderad och ett islamistiskt Palestina finns i dess ställe. Helt i linje med vad Muhammad Omar öppet förespråkar.


En svensk partiledare bär en halsduk där hela Israel har raderats och ersatts av ett islamistiskt Palestina. Demokrati i Sverige 2009 ser verkligen annorlunda ut.

Om svensk inrikessäkerhet inte ska fortsätta dikteras från medeltidens Khaiber och svensk utrikespolitik inte ska fortsätta dikteras av Ilmar Reepalu i Rosengård istället för Carl Bildt i Rosenbad, är det hög tid att politikerna, medierna, poliserna, skolorna – ja samhället i stort – tar sig en allvarlig funderare över vart Sverige är på väg.

Mot demokrati, eller mot demokratins undergång.

SvD, BT, KB