Posts Tagged ‘Bomb’

Dubbelmoral

Torsdag, December 8th, 2011

TIP (The Israel Project) har sammanställt följande korta och starka analys av terrorisms utövare och hur de betraktas.

När Israel slår till mot erkända terrorister skyldiga till massmord, bemöts den judiska staten med högljudda protester från ledande politiker och nyckelorganisationer världen över. Men när andra länder slår till erkända terrorister skyldiga till lika bestialiska illdåd, ja då applåderas istället dessa stater av samma ledande politiker och nyckelorganisationer.

Dubbelmoral utan like.

Hat tip: The Israel Project

Dialog är enda vägen att nå resultat

Torsdag, Maj 18th, 2006

Dialog är enda vägen att nå resultat –
men dialog är något Hamas inte vill ha

Den palestinske flyktingministern Atef Adwan fick tillgång till hela Europa efter att Sverige som enda land bröt en internationell överenskommelse om bannlysning av terrororganisationen. Än mer anmärkningsvärt än Sveriges trots mot det internationella samfundet är sättet att föra omvärlden bakom ryggen.

Till Sverige kom flyktingministern Adwan i egenskap av regeringsminister för att söka stöd för något som aldrig tidigare existerat – bildandet av ett oberoende arabiskt Palestina. Det är en framtidsvision han delar med den israeliska regeringen. Men i egenskap av flyktingminister var Atef Adwan i Sverige för att få stöd för Hamas mycket säregna sätt att skapa denna oberoende stat: genom massinvandring av palestinier till just Israel – ett land som Hamas inte erkänner, ett land som enligt Hamas skall ersättas av ett islamistiskt Palestina, ett land som enligt Hamas skall tömmas på sina judiska invånare.

Förtroende på flykt
Det är till denna flyktingminister, och det är till denna flyktingpolitik, som Sverige som enda land gav en megafon. De sista resterna av Sveriges förtroendekapital försvann tillsammans med Atef Adwan när han lämnade landet. Det försvann på samma sätt som de många miljarder i bidrag som palestinierna förskingrat genom årtionden.

Vapen kommer till Gaza, men inte mat
I Sverige sade Atef Adwan: ”vi har kunnat förklara hur det palestinska folket lider under den belägring … som har lett till brist på mat, vatten, mediciner och bränsle”. Han kommenterade inte hur det trots ”belägringen” strömmar mängder av vapen, bomber, raketer och ammunition in i Gaza. Det verkar vara en mycket selektiv israelisk belägring där mat, vatten, mediciner och bränsle blockeras medan vapnen tillåts, trots att vapnen ju används mot israeliska civila. En alternativ förklaring är att palestinierna helt enkelt ignorerar sitt eget folks välbefinnande och hellre smugglar in vapen än mat, eftersom det är viktigare att döda judar än att mata muslimer.

Adwan förstår inte omvärldens inställning till hans terrororganisation. ”Allt vi har gjort är att genomföra ett demokratiskt val och nu straffas folket för det” säger han. Faktum är att de har gjort både långt mer och samtidigt långt mindre än att bara ”genomföra ett demokratiskt val”.

Systematisk rasism hos Hamas
Långt mer därför att palestinierna har demokratiskt valt en terrororganisation vars program är att med Irans hjälp sudda bort en annan stat från världskartan, av den enkla anledningen att den statens befolkningsmajoritet är judar. Hamas är en rasistisk antisemitisk organisation som drivs främst av judehat.

Och långt mindre därför att Adwan underlät att nämna att omvärlden gärna omprovar sin inställning till Hamas om bara organisationen upphör med våld mot Israel, stoppar antisemitisk indoktrinering av småbarn, håller redan ingångna avtal och, framför allt, erkänner Israels rätt till existens som judisk stat på samma sätt som den själv kräver erkännandet av ett Palestina som arabisk stat. Att Hamas därutöver kräver att det framtida Palestina skall vara judefritt medan 20 procent of befolkningen i Israel är araber – såväl muslimska som kristna – säger allt om Hamas syn på etnisk renhet och om den palestinska befolkningen som valt detta parti, och lika mycket om Israels omfamnande av det mångkulturella samhället.

Ta utan att ge
Men Hamas vill inte kompromissa på någon punkt, de vill bara fortsätta att ta emot utan att ge något i gengäld. Samtidigt hotar de med upptrappat våld om inte de får som de vill. Problemet är att det de vill är ett annat lands utplånande, ett helt folks etniska rensning. Och Sverige har bidragit genom att ge Hamas den megafon denna rasistiska organisation behöver för att få ut budskapet.

Hamas: ingen dialog med judar
Dialog är enda vägen att nå resultat. Dialog avvisas av Hamas eftersom dialog med judar är under partiets värdighet (judar kallas rutinmässigt för ”bröder till apor och grisar” – till och med från moskéernas predikstolar). Och det tilltänkta resultatet står att läsa i Hamas programförklaring: en värld utan Israel. Så frågan är vilken dialog, vilket resultat Sverige vill bidra till.

De som hjälpte Hamas föra fram detta budskap i Sverige borde ställas till svars. Om inte juridiskt så åtminstone moraliskt.

Därför att de har bidragit till att förlänga misären för såväl palestinier som israeler i åratal framåt.

Hamilton säger som det är

Måndag, Maj 15th, 2006

Carl Hamilton säger som det är: judarna i Israel ”har upptäckt hur goda affärer som finns att göra genom att sälja mat, rent vatten och medicin till de instängda (palestinierna) i utbyte mot palestinskt guld, juveler, smycken”.

Hamilton skriver inte ovanstående som antisemit, utan som objektiv observatör, även om både språkbruket och bilderna hans språk frammanar är klassiskt antisemitiska. Han bör absolut inte beskyllas för antisemitism bara för att det han observerar ser antisemitiskt ut, bara för att hans ord avhumaniserar judarna.

Det hade förstås hedrat Hamilton om han även observerat att i det av honom betecknade palestinska ghettot tycks palestinierna visa en sällan skådad uppfinningsrikedom när det gäller olika sätt att smuggla in vapen, bomber, TNT, dynamit och raketer, men att de av någon outgrundlig anledning aldrig lyckas smuggla in mat och medicin.

Nej, för att få dessa livsnödvändigheter måste en stackars palestinsk kvinna sälja sina smycken. Hamilton kan inte precisera vilka det är som köper kvinnans smycken, men observerar att det måste väl vara judar som, trots att de inte finns inom Gazaremsan och inte kan smuggla in mat och medicin, ändå måste profitera från utsmugglingen av smycken i utbyte mot den mat och medicin som inte smugglas in.

Ställ frågan: när är antisemitiska ord, antisemitiska bilder och antisemitiska intentioner inte tecken på antisemitism?