Igår 26 september 2012 var Yom Kippur, Försoningsdagen då judar världen över begrundade och bad om ursäkt för sina synder begågnna det föregående året och bad om att bli inskrivna i Livets Bok. Det var samma dag som den iranska regimens president Mahmud Ahmadinejad istället talade inför självaste FN om att “döda” och “eliminera” den judiska staten och hävdade att ”judarna inte har några rötter” i deras egna spirituella, historiska och av samma FN lagstadgade hemland.
Det skulle nog vara bortom Ahmadinejads fattningsförmåga att vare sig begripa sig på historiska fakta och religiösa påbud eller ens visa respekt för sina medmänniskor, men här kommer Psalm 121, som ju uttrycker judarnas tidlösa längtan efter spiritualitet, fred inte bara i det egna hemlandet utan för all världens folk och, framför allt, judarnas prisande av LIV. Lyssna till hela sången, se bilderna, och läs översättningen nedan.
Denna psalm är speciellt gripande med tanke på den palestinska presidenten och Förintelseförnekaren Mahmud Abbas ständiga klagomål över ”judifieringen” av Jerusalem och Israel. Det är ungefär som att klaga över att Stockholm ”börjar bli” alldeles för svenskt, eller att London bär för mycket spår av engelsmän. Jerusalem och Israel tillhör judarna – lev med det.
Psalm 121:
1 En vallfartssång. Jag lyfter mina ögon upp till bergen.
Varifrån skall min hjälp komma?
2 Min hjälp kommer från Herren,
som har gjort himmel och jord.
3 Inte skall han låta din fot vackla,
inte slumrar han som bevarar dig.
4 Nej, han som bevarar Israel,
han slumrar inte, han sover inte.
5 Herren bevarar dig,
Herren är ditt skydd
på din högra sida.
6 Solen skall inte skada dig om dagen,
och inte månen om natten.
7 Herren skall bevara dig från allt ont,
han skall bevara din själ.
8 Herren skall bevara din utgång och din ingång
från nu och till evig tid.
UNHCR vs UNRWA