Den svenska regeringen stödjer antisemitism med svenska skattemedel

November 29th, 2017 av ilyameyer

Palestinska myndighetens Mahmud Abbas hävdar att naziledaren Adolf Hitler och Israels förste president David Ben-Gurion var ”goda vänner”.

Rasisten Mahmud Abbas hävdar också bland annat att Adolf Eichman inte hade något med Förintelsen att göra, utan han kidnappades av den israeliska säkerhetstjänsten för att förhindra avslöjandet av Israels ”samarbete med nazisterna” under Andra världskriget – dvs mitt under brinnande kriget då bland många andra 6 miljoner judar slaktades av nazisterna, och flera år innan Israel ens utropade sin självständighet. Vare sig logik eller kronologi har någon plats hos rasisten Mahmud Abbas.

Påminnelse 1: Mahmud Abbas är mannen som finansierade 1972-års massaker då PLO (huvudparten i dagens Palestinska myndighet) slaktade 11 israeliska atleter på München-olympiaden. Han hyllas idag av Sverige som ”Staten Palestinas” demokratiskt valde president.

Påminnelse 2: Mahmud Abbas valdes för 13 år sedan på ett 4-årigt mandat. Han sitter kvar än idag, finansierad av den svenska regeringen.

Påminnelse 3: Sverige var den första EU-land som erkände Mahmud Abbas ”Palestina”. Utan motkrav i form av ett stopp för hans statssponsrade antisemitism, våld mot kristna, terrorism mot judar, indoktrinering av småbarn, etnisk rensning. Allt detta finansieras sålunda av den svenska regeringen, det vill säga via svenska skattebetalarna – fast utan att ta den onödiga omvägen genom att fråga svenska skattebetalare om de hellre subventionerar palestinskt våld och rasism än bidrar till svenska pensionärers välbefinnande.

Påminnelse 4: IHRAs definition av antisemitism inkluderar bland annat att ”Anklaga judarna som folk, eller Israel som stat, för att uppfinna eller överdriva Förintelsen”

Påminnelse 5: Sverige är en grundande medlem av IHRA. Den svenska regeringen arbetar sålunda emot den organisation, den definition och de principer som Sverige var med om att grunda och arbeta fram. Den svenska regeringen missbrukar svenska skattemedel för att motarbeta de principer som man tidigare spenderade svenska skattemedel på att utveckla.

Novemberpogromen 1938 och dess arv 2017

November 9th, 2017 av ilyameyer

Idag 9 november markerar vi det systematiska judeutrotningsprogrammet som nazisterna inledde 9 november 1938. Trots att dessa rasister slaktade flera miljoner judar i sin antisemitiska iver, lyckades de inte i sin uppsåt att sudda bort judarna från världen.

Idag har vi tvärt om en återfödd judisk stat i en del av det judiska hemlandet, Israel. Judarna är idag starkare och mer självständiga än någonsin i modern tid.

Men nazisternas arvtagare i form av antisemitiska islamister för det rasistiska arvet vidare. Från Beirut, Ramallah, Gaza, Tehran, Malmö, Göteborg, Stockholm, Umeå…

Om vi var – och är – fast övertygade om att nazister är förkastliga inte minst för sin antisemitiska rasism, ja då måste vi vara lika övertygade om att islamister är förkastliga inte minst för sin antisemitiska rasism.

Eftersom det är inte VEM som är antisemit som är vårt fokus, utan själva EXISTENSEN av antisemitism – alldeles oavsett vem det är som är antisemiten. Dåtidens ”ism” som på 30-talet inledde modern historiens största systematiska försök till utrotning av judarna från världen lyckades inte. Det är vårt ansvar att se till att dagens ”ism” inte lyckas heller. Nazism eller islamism spelar ingen roll – antisemitism skall inte få näring i samhällskroppen.

Det som inte lyckades igår ska inte få en andra chans idag.

Det är vårt ansvar att undervisa, ihågkomma, förhindra, ja till och med beröva frihet för de som anammar den antisemitiska läran.

Det är lärdomen vi tar med oss till nuvarande och kommande generationer barn.

Inte bara för vår skull som judar – utan för samhällets skull. Eftersom inget samhälle som är antisemitiskt har någonsin varit medmänskligt i något annat sammanhang heller.

Bäddat för krig mellan Iran och Israel. Tack vare Barack Obama.

Oktober 12th, 2017 av ilyameyer

Läs om hur den före detta amerikanske presidenten Obama lade grunden för ett kommande storkrig med utgångspunkt i Mellanöstern. Denna gång med Iran som huvudaktör.

Det känns smått otroligt att det fortfarande finns tänkande människor som ännu hyllar Obama för hans utrikespolitik. Han må ha gjort underverk på hemmaplan, inte minst med tanke på hans försök att äntligen få till stånd en anständig sjukförsäkringspolitik för amerikanerna – även om till och med de planerna var kaosartade och behäftade med allvarliga fel, ändå är det tanken som räknas och för det ska ha ha en stor eloge.

Men vad gäller hans utrikespolitik, framför allt hans mjuka, för att inte säga pinsamt underdåniga, attityden gentemot världens mest brutala, rasistiska, kvinnofientliga och våldsförhärligande islamistiska skurkregimer – ja där är han utan motstycke världens mest katastrofala politiske ledare i modern tid.

Han har mot bättre vetande bäddat för de humanitära kriserna som följde i spåren av hans utrikespolitik i bland andra Egypten, Irak, Syrien, Libyen, Iran, Yemen – och i förlängningen hela Europa, som ju tvingats hantera en aldrig sinande ström av människor som flyr sina hemländer i såväl Mellanöstern som mellersta och norra Afrika. Inte nog med det, Obama har medvetet finansierat Irans aggression i hela regionen genom att helt plötsligt frigöra miljarder i infrusna finansiella medel, trots att han visste vad pengarna skulle användas till: militär upprustning. Civila i Iran, Irak, Kurdistan, Yemen, Saudiarabien, Syrien, Libanon, Turkiet, Israel och andra länder känner av Obamas oförklarliga frikostighet gentemot Iran.

Och nu hotar storkrig mellan Iran och Israel. Och ja, det blir inget lokalt bråk utan just storkrig, inte enbart mellan dessa två stater. För när det bryter ut krig dem emellan, tvingas omvärlden agera på endera sida.

Skurkstaterna för att få herravälde, den demokratiska världen för att överhuvudtaget överleva.

För detta fick Barack Obama Nobels Fredspris.

Och ändå är problemet inte Obama i sig, utan de många yrkesliberalerna – välavlönade västerlänningar som levde bekvämt och säkert, långt ifrån oroshärdarna – som satt runt köttgrytan under hans år vid makten; hans politiskt drivna och ofta ekonomiskt- och anseende-beroende talkörer som per automatik hyllade honom och skyddade honom från effekterna av hans katastrofala handlingar.

Det är effekterna av deras svek som tornar upp sig framför oss.