Läs norska Fjordmans artikel som publiceras i Junge Freiheit, återgett på engelska hos utmärkta Tundra Tabloids.

Artikeln borde vara obligatorisk läsning för Europas samtliga utrikesministrar och för alla som läser på journalisthögskolor i Europa.

Tack till Fjordman och till Tundra Tabloids för tillstånd att länka till artiklen på tyska respektive engelska via denna blogg.

Filmen förklarar varför det 63 år senare fortfarande finns arabiska flyktingar medan det inte finns några som helst judiska flyktingar – trots att de judar som med våld fördrevs från sina hem i arabvärlden var långt fler till antalet än araberna som flydde undan det panarabiska kriget mot Israel som iscensattes av fem arabiska arméer 1948.

Filmen är föredömligt kort, slagkraftigt – och erbjuder något som sällan förekommer i svenska mediesammanhang när det gäller Mellanöstern: sanningen.

När Israel slår till mot erkända terrorister skyldiga till massmord, bemöts den judiska staten med högljudda protester från ledande politiker och nyckelorganisationer världen över. Men när andra länder slår till erkända terrorister skyldiga till lika bestialiska illdåd, ja då applåderas istället dessa stater av samma ledande politiker och nyckelorganisationer.

Dubbelmoral utan like.

Hat tip: The Israel Project

Egyptens Sinaibeduiner är involverade i systematisk – och dokumenterad – rasism mot svarta Afrikaner, såväl muslimer som kristna, inklusive våldtäkt, tortyr, människohandel, droghandel, organhandel och mord på en industriell skala.

CNN-reportern Fred Pleitgen har gjort en riktigt skrämmande dokumentär om en vedervärdig styggelse som världssamfundet medvetet ignorerar:

http://thecnnfreedomproject.blogs.cnn.com/2011/11/08/death-in-the-desert/?hpt=hp_bn5

Filmen är uppdelade i flera avsnitt, men alla avsnitt kan ses via länken ovan.

Svarta Afrikaner, såväl muslimer som kristna, som riskerar allt för att komma till det enda landet där de anser att de kan räkna med ett anständigt bemötande.

Det judiska landet Israel.

Sprid.

Läs också om den av svenska staten subventionerade Palestinagrupperna (PGS)

Se klippet och dra egna slutsatser.

Sprid!!!

Bland offren kan även nämnas den turkiska regimens hårdnackade antisemitiska hållning gentemot det judiska landet Israel. Nu har Turkiet tvingats krypa till korset, förlåt Diamanten, förlåt Davidsstjärnan, med begäran om nödhjälp.

Vilket Israel mer än villigt ställer upp med.

Som sig bör grannar emellan. Israel har tidigare hjälpt Turkiet vid olika naturkatastrofer, och den turkiska regimen var faktiskt en av de första som erbjöd – och skickade – välbehövlig hjälp till Israel då omfattande bränder härjade norra Israel för några månader sedan. Trots att relationerna mellan de två forna allierade länge har varit frusna tack vare den turkiska regimens aktiva hjälp till terroristorganisationer som till exempel de islamistiska anti-judiska och anti-israeliska Hamas och Hizbollah.

Så kan det bli när idiotiska politiker glömmer politik och istället ser till det egna folkets bästa – som nu när Turkiets starke man Erdogan ber om och tar emot den hjälp hans folk behöver.

Vore den israeliska regeringen mer som den turkiska regimen, skulle man kanske istället hyra en stor båt – Mavi Marmara är ett utmärkt förslag – lasta in alla ”förnödenheterna” som IHH skickade till Hamas starke man Ismail Haniyeh (som vägrade ta emot sändningen eftersom medicinerna redan vid transporten var förbi bäst-före datumet och sålunda farliga) och skicka tillbaka rubbet till Turkiets Erdogan.

Tack och lov är israelerna ett sunt folk och gör inte sånt…

Men kanske Gazas befolkning vill återgälda Turkiets ”generositet” och skicka tillbaka ”aid-flotilljens” utgångna förnödenheter?

I Israel idag är det mycket stor glädje över att den av terroristorganisationen Hamas olagligt kidnappade 19-årige Gilad Schalit äntligen släppts fri. Schalit har under fem års tid hållits under obeskrivligt inhumana villkor i Gazaremsan.

Han kidnappades, blott 19 år gammal, från inuti Israel och har hållits isolerad utan besök från Röda korset, Amnesty International, EU (Schalit har både israeliskt och franskt (=EU) medborgarskap), eller FN. Under samma tid har Röda korset, Amnesty International, EU och FN pumpat in miljarder dollar till Gazaremsan trots att Gilad Schalits mest fundamentala mänskliga rättigheter har trampats under fot av Gazaremsans islamistiska härskare. Dessa internationella organisationer förklarar denna egendomiga generositet med att Gazabornas mänskliga rättigheter inte får äventyras.

Den kidnappade Gilad Schalits mänskliga rättigheter, å andra sedan, fanns inte ens på deras dagordning.

Förstå det om du kan.

Israeler idag ger samtidigt uttryck för smärta, lidande, oro och faktiskt även ilska över att 1027 dömda terrorister, mördare och massmördare har släppts fri i utbyte mot Gilad Schalit. Beslutet att frigöra dessa terrorister, vissa bara i tonåren, har varit oerhört kontroversiellt i den judiska staten. Trots att alla håller med om att Schalits liv är värt att rädda oavsett priset, är det många som anser att ”oavsett priset” även innebär per automatik att fler israeler kommer att kidnappas av islamistiska terrorister – och Hamas säger stolt att de kommer att göra precis detta. ”Oavsett priset” anses av många vara ett alldeles för högt pris – inte för att rädda livet på Gilad Schalit, utan snarare för det farliga prejudikat det innebär gällande framtida terrorism.

En hel massa nonsens förekommer i medierna om hur oacceptabelt det är att Israel fängslar tonårsterrorister. Som om åldern är någon sorts automatisk passersedel förbi fängelset i sällskapsspelet Monopol. Terrorism är inget sällskapsspel. Om du använder en bomb, skjutvapen eller stora stenar med avsikt att döda oskyldiga civila för att tillmötesgå någon sorts befängd jihadist vilja att driva igenom din politiska eller relgiösa dagordning, är du en terrorist. Punkt slut. En bomb är ett dödligt vapen. Så också en pistol. Så också en sten.

En ”sten”? Vi pratar här inte om söta kiselstenar eller glimrande vitt grus som man anävnder hemma iträdgården som dekoration. Vi pratar stenbumlingar. Dödliga vapen när de slungas med kraft mot en mjuk människokropp eller mot någons bräckliga skalle. De är dödliga vapen, och de används medvetet som dödliga vapen. Åldern på den beväpnade terroristen – vars aktioner underblåses av religiös extremism och ond, rasistisk anti-Semitism som sprids från moske, radio, TV och klassrum – är fullständigt irrelevant. Om du dödar eller medvetet försöker döda oskyldiga civila för att föra fram din egen politiska och/eller religiösa dagordning, är du en terrorist och ska få ditt straff – alldeles oavsett du är en tonårig rasist, en medelålders jihadist eller en sextioårig bombmakare.

Så nog med idiotiska ursäkter. En terrorist är en terrorist – oavsett hans eller hennes ålder, kön, religion eller nationalitet. Begå brottet – och betala priset. Det finns förstås avvikande röster – som till exempel Mahmud Abbas, President på Västbanken. Abbas hyllar de frigivna terrorister som ”martyrer”, men har inte ett enda ord om deras hundratals oskylidga civila offer. men å andra sidan var offren bara judar så det kan man väl förstå, eller hur?

Tisdag 18 oktober 2011 i Israel – en dag av ilska, sorg, ånger och oro över framtiden.

Men framför allt en dag av glädje över att Gilad Schalit äntligen kommit hem. Efter det att ett fruktansvärt pris har betalats – med tanke på de fem år av lidande för honom och med tanke på de drygt tusen terrorister som nu återanslutar sig till sin sedvanliga dödsbringande jihadiverksamhet – en verksamhet som till syvende och sist finansierats av världssamfundet.

Så stort tack Röda korset, tack Amnesty International, tack FN och EU. Människor med en tro på demokrati, människor som tror på principfasthet, laglydande medborgare världen över vet vd du representerar: inget, absolut ingenting.

Ingenting, det vill säga, förutom de massiva löner ni får varje månad – finansierade av människor med en tro på demokrati, människor som tror på principfasthet och laglydande medborgare världen över.

Det får en att tänka, eller hur?

Hamas har enligt uppgift gått med på att frige den sedan fem år tillbaka kidnappade israelen Gilad Schalit i utbyte mot 1027 dömda islamister. Hamas anser alltså att det krävs inte mindre än 1027 islamister för att motsvara en enda jude.

Ändå kallar de den judiske staten för rasistisk! Logik och islamism - två ömsesidigt uteslutande koncept.

De 1027 fanatiska terroristerna - av vilka ungefär en tredjedel har livstidsdömar för mord alternativt massmord riktade uteslutande mot oskyldiga civila – har under sin fångenskap i Israel fått njuta av besök från familjen, de har fått besök från Internationella Röda Korset, de har fått advokathjälp, de har fått fri tillgång till utbildning. Allt i strikt enlighet med internationell praxis och gängse etiska regler för civiliserat umgänge människor emellan.

Gilad Schalit, å andra sidan, har inte fått besök av vare sig familjen, Röda korset eller advokat. Han har inte fått besök av någon överhuvudtaget, han har inte fått skriva hem, och han har enligt Hamas själva inte ens fått se solljus under fem långa år. Så långt islamisternas syn på civiliserat umgänge – till ackompanimang av omvärldens tystnad och frikostiga finansiella bidrag.

Så det visar sig att islamisterna är inte bara rasister, de är glupska barbarer också.

Ingen nyhet för en läsare med någorlunda intelligens, men uppenbarligen en total nyhet för medierna, EU, FN, Svenska kyrkan, Diakonia, SIDA och alla andra som under hela denna period gjort allt för att stödja Hamas i Gaza samtidigt som Gilad Schalits mänskliga rättigheter har trampats under Hamas stövlar.

Nu får vi bara hoppas att islamisterna i Gaza bryter med tradition och faktiskt håller vad de lovat och släpper Gilad Schalit.

Allt kan ju hända – Hamas kan till och med hålla ingångna avtal. Osannolikt men rent teoretiskt möjligt.

Läs också:

I Gilboas svala skugga

DN, GP, Jerusalem Post, The Australian, Ynet, Sky News,

Han är en av få som vågar lufta sina åsikter alldeles oavsett det härskande klimatet av underdånighet till politisk korrekthet även när politisk korrekthet kväver sanningen.

På frågan om den ”palestinska kampen för oberoende” (det vill säga, den panarabiska Slutliga Lösningen till den judiska staten Israels existens) har Pat Condell bland annat följande att säga:

• Araberna hatar inte judar på grund av Israel. De hatar Israel på grund av judar.
• Världssamfundet behöver tala om för arabvärlden något som de verkligen förtjänar att höra: att deras oförsonliga och djupa hat mot judarna är det som är källan till deras misär. De har blivit fångna av sitt hat. Numera definierar deras hat hela deras väsen och själva den arabiska identitet.
• Tills de kan komma på ett sätt att rensa bort detta skamliga och smutsiga fläck från deras hjärtan kommer de alltid att vara fastfjättrade vid hatet, och de och deras barn kommer aldrig någonsin att bli fria – Arabiska våren eller ej.

Se hela videon nedan (på engelska):

Se på videon, lär vad Mellanöstern egentligen handlar om, och sprid budskapet till de som är medvetet blinda och döva men som icke desto mindre högljutt sprider sina bristfälliga och enfaldiga åsikter i media.

Denna korta video förklarar sanningen bakom uppkomsten av förljugna termer som ”Västbanken”, ”ockupation” och 1967-års gränser”. Sex minuter och 17 sekunder är allt som behövs för att sätta konflikten i sitt rätta sammanhang, med sanning som ersätter PC-lögner.

Se filmen – och sprid den.