Hyckleri känner inga gränser.
Är det fler än jag som är helt stumma över det avgrundsdjupa gapet mellan statsministern Stefan Löfvens vackra ord i Stockholms synagoga igår kväll, när TV-kamerorna rullade och många potentiella röster fanns att övertyga – och hans regerings konkreta aktioner som faktiskt underblåser antisemitism?
Som till exempel att erkänna den ”stat” – Palestina – vars främsta uppgift – meddelst vårt massiva skattefinansierade stöd – går ut på att döda judar i världens enda judiska stat, Israel.
Som till exempel att bekvämt rikta rampljuset på ”högerextremism” – i och för sig ett problem men ett relativt sett litet problem idag i ett Sverige som mangrant fördömer högerrasism – samtidigt som hans egen regering blundar för den verkliga källan till dagens antisemitism: det rasistiska hatet som grasserar bland många av våra muslimska medborgare. Jag antar att statsministern har betalat sin TV-licens och har sålunda sett SVT-programmet Uppdrag Granskning som handlar om det utbredda antisemitiska hatet bland stora delar av Malmös muslimer. Hat mot alla människor som uppfattas som judar – inklusive svenska icke-judiska TV-journalister som ser ut som judar.
Som det faktum att vi som nation ignorerar våra egna arbetslösa ungdomar, vars föräldrar (infödda eller utlandsfödda, spelar absolut ingen roll) har betalat skatt i decennier men som inte får privilegiet att se sina egna barn i stabila jobb – samtidigt som regeringsföreträdare och regeringens allierade i sjuklövern, till exempel Mona Sahlin respektive Anna Kinberg Batra, ivrigt förespråkar att miljontals kronor ska spenderas på IS-terrorister, våldtäktsmän, massmördare och avskum skyldiga till de mest groteska brott mot de mänskliga rättigheterna. För att ”rehabilitera” dem…
Så här sade Anna Kinberg Batra, som alltså är Sveriges hopp till ett regeringsalternativ till dagens röd-gröna regering, det som tidigare brukade kallas för ”Oppositionen” innan politisk opposition avskaffades till förmån för ett åtta-årigt styre:
Att värvas som krigare för att utöva dödligt våld är faktiskt också att bli offer för våld och att bidra till att det sprids i världen.
Anna Kinberg Batra i en intervju i Expressen
Man tar sig för pannan. Den som förgriper sig på 9-åriga kristna flickor och sedan säljer dem vidare som del av sin religionsutövning borta i Syrien är alltså ett offer som bör rehabiliteras i Sverige.
För egen del hade jag nog vänt på klacken och lämnat byggnaden så fort Stefan Löfven började tala. Det är väl därför jag inte är ordförande i någon judisk församling i Sverige – man måste nog besitta en speciell sorts förmåga att förhindra kräkreflexen vid olämpliga tidpunkter för att inneha en sådan viktig post och företräda statens snabbt krympande judiska minoritet.
Nu har jag varit i Sverige i 70 år, men jag ser inte att judar har någon framtid i Europa eller i Sverige. Jag tycker inte att man har dragit några lärdomar av det som hände under andra världskriget, antisemitismen ökar igen, se bara vad som händer i Malmö, och det är oroväckande.
Livia Fränkel, överlevare från Auschwitz, i en intervju i DN
Smaka på de bittra orden från en av de få som mirakulöst nog överlevde Auschwitz: ”Jag ser inte att judar har någon framtid … i Sverige”.
Det gör obeskrivligt ont när överlevare från gaskamrarna idag, 70 år senare, konstaterar att judarna, en erkänd minoritet i Sverige och helt integrerade medborgare i detta underbara land sedan fler än två sekler tillbaka, känner att de inte längre har någon plats i det svenska samhället de varit med och byggt upp.
Och det inte på grund av antisemiterna – utan på grund av våra svenska politiska ledare som blundar för den antisemitiska sjukdomens existens och slår sig dövörat för alla bevis om problemets källa.