Under den 6 månader långa vapenvila som Hamas själva bad om, avfyrade terrorgruppen 830 missiler mot israeliska civila – barnfamiljer, skolor, sjukhus, arbetare, restauranger. Så långt det avtalet om ”vapenvila” som Hamas själva önskade – och bröt dagligen.
När så avtalsperioden närmade sitt slut tog man för givet att det skulle förlängas, trots de dagliga raketer som terrorgruppen sköt mot Israel. Palestiniernas president Mahmud Abbas tog det för givet, Israel tog det för givet, Egypten tog det för givet, Jordanien tog det för givet.
Alla tog det för givet, förutom Hamas, som meddelade att när avtalsperioden var slut skulle kriget återupptas i full skala. Så skedde också, med uppemot 80 Hamas raketer per dag mot Israel under julhelgen.
Palestiniernas president Mahmud Abbas sade 081227: ”Jag säger i all ärlighet: vi kontaktade Hamasledarna i Gazaremsan. Vi pratade med dem öppet och direkt, och därefter pratade vi med dem indirekt via ombud, via flera arabiska och icke-arabiska kontakter… vi pratade med dem i telefon och vi sade till dem: ‘Snälla, vi ber er, avsluta inte vapenvilan. Låt vapenvilan fortsätta och inte sluta så här’ så att vi kunde undvika det vi nu ser hända.”
Men Hamas lyssnade inte ens till palestinierna, som de säger sig representera. Under Israels hittills 3 dagar långa attack med mål att få bukt med raketbeskjutningen visar Hamas ytterligare prov på sitt cyniska ointresse för den palestinska civilbefolkningen: de tillåter inte skadade att åka till sjukhus i Egypten. Se länken http://switch3.castup.net/cunet/gm.asp?ai=58&ar=egypt-minister-2-view&ak=null.
Samtidigt tar Israel in sjuka och skadade Gazabor för behandling och vård, trots att Barzilaisjukhuset i Ashkelon där de vårdas ständigt beskjuts av Hamas raketer.
Och samtidigt skickar Israel tonvis med förnödenheter till Gaza för att i största möjliga mån göra det som Hamas vägrar göra: säkerställa den civila befolkningens välbefinnande så gott det går under brinnande krig. Samtidigt som terminalerna som hanterar denna humanitära hjälp raketbeskjuts av Hamas. Se http://switch3.castup.net/cunet/gm.asp?ai=58&ar=humanitarian28-12-2008-V&ak=null. Inte bara det, Hamas raketer skjuts från tättbebyggt område, i flagrant brott mot Genévekonventionen (http://switch3.castup.net/cunet/gm.asp?ai=58&ar=qassam-humanitarian-V&ak=null).
Situationen kommer förmodligen att bli långt värre innan den förbättras. Idag på morgonen har ytterligare Gazabor och israeler fått sätta livet till och ingen i världen förutom Hamas och deras mästare i Iran vill att dödandet ska fortsätta. Men det Iran vill blir gjort, som så ofta tidigare. För drygt två år sedan ville Iran att den betalda lydmilisen Hizbollah skulle attackera israeliska civila med missiler och så också skedde. Idag vill Iran att Hamas ska attackera israeliska civila med missiler, och så också sker.
Snart avslutas ämbetsperioden för den sittande amerikanska presidenten, Republikanen George W Bush, av många uppfattad som en högervriden hök. Han ersätts av en betydligt mer diplomatisk president som eftersträvar konsensus, Demokraten Barack Obama. Man skulle därför vänta sig en mjukare, mer försonligare ton gentemot Hamas. Men så här säger den liberale, avsevärt mer diplomatiske Obama om Hamas och uppkomsten till dagens krig i Israel och Gaza: http://www.youtube.com/watch?v=PFoj-PKJhck samt http://www.youtube.com/watch?v=oLLCdb9kwI0&feature=channel.Det verkar som om Hamas och deras dockmästare i Iran står verkligen ensamma. Det gäller för omvärlden att övertyga dem att sluta med otyget innan hela regionen exploderar. För ännu större raketer finns redan uppställda och Irans Ahmadinejad och Hizbollahs Nasrallah väntar bara på rätt signal för att avfyra dem.
Denna signal är svaghet, obeslutsamhet. Israel har efter sex månaders konstanta bombardemang visat en stark, beslutsam respons till Hamas krig. Det är upp till övriga världen att visa samma styrka och beslutsamhet.
Alternativet tål inte ens att tänkas på.