Archive for November, 2007

Konsten att ignorera fakta

Torsdag, November 29th, 2007

Göran Buréns artikel i VK är anmärkningsvärd för vad den inte säger.

Att FNs delningsresolution gällde delning i såväl en judisk som en arabisk del – Israel respektive Palestina.

Att delningen följde på en redan tidigare genomförd delning då 80 % av marken gavs till Palestina-araberna som kallade sitt nya land Transjordanien, senare Jordanien.

Att FNs delningsplan bara handlade om de återstående 20 procenten men att araberna inte accepterade judar någonstans i världen – deras ivriga anammande av Nazismen gjorde detta kristallklart.

Att delningsplanen till stor del fått avsett resultatet: ett judiskt land (Israel) med en stor muslimsk, kristen och Bahai minoritet. Det är resten av resultatet som väntar på sig: ytterligare en arabisk muslimsk stat, vid namn Palestina. Att denna stat inte finns på kartan är inte på grund av den judiska staten – Israel ockuperade inte Västbanken eller Gaza 1948, utan det var Jordanien och Egypten som ockuperade dessa landområden. Burén citerar märkligt nog inte Hägglöfs åsikter om denna 19-åriga arabiska ockupation.

Begreppet ”Palestinier” betydde ”boende i Palestina” – invandrande muslimer från hela den arabisk-muslimska världen och invandrande judar från hela världen – inklusive hela den muslimska världen som slängde ut sina judar efter Andra världskrigets slut. Därtill har både muslimer och judar bott i Palestina sedan länge – muslimer av och till i 1400 år och judar oavbrutet i mer än 3500 år. Jerusalem har två gånger varit judarnas huvudstad, muslimer har aldrig haft en stat, än mindre en huvudstad, i Palestina.

Burén menar ändå att endast en del av lokalbefolkningen – den ickejudiska – hör hemma i Palestina. Ordet ”Palestinier” föraktades av de lokala araberna, de sade själva att de var araber och att namnet ”Palestinier” bara gällde lokala judar. Tanken på att kapa åt sig namnet föddes samtidigt som dessa lokala araber också började kapa flygplan. När Göran Burén skriver ”Från palestiniernas sida var motståndet kompakt” utestänger han den judiska befolkningen från sin definition.

Om Burén följer nyheterna vet han vilken sorts stat Israel är och hur den arabiska och muslimska omvärlden ser på den: vid Annapolismötet vägrade de arabiska delegaterna att ens ta de judiska representanterna i hand. Saeb Erekat, palestiniernas chefsförhandlare, accepterar inte Israel som ett judiskt land. Samtidigt kräver han och övriga arabvärlden att det tilltänkta Palestina ska bli ett muslimskt land.

Israel är en judisk stat med lika rätt för alla. Motsvarande kan inte sägas om något arabiskt eller muslimskt land. Inte om Saudiarabien där en kvinna som våldtagits dömts till 200 piskrapp för att hon ”sällskapat med män” eller Sudan där en lärare anklagas för att ha ”förolämpat Islam”.

Israel är ett demokratiskt faktum. Ett faktum som förbigått arabvärlden och Göran Burén.

Olika syn på civiliserat uppförande

Torsdag, November 29th, 2007

Våld föder våld. Förakt föder förakt. Fred når man inte med vänner, utan med fiender.

I Annapolis häromdagen skulle man markera en ny avstamp mot fred i Mellanöstern.
Amerikanerna organiserade. Israelerna kom. Stora delar av den traditionella arabiska vägrarfronten (”nej till fred, nej till förhandling, nej till erkännande”) kom också.

Alla arabiska utrikesministrar vägrade prata med Israels utrikesminister.
Israels utrikesminister heter Tzipi Livni.
Hon är israel.
Hon är judinna.
Hon är kvinna.

Frågan är bara vilken av ovanstående gällde som anledning till arabsidans vägran att prata om fred, framtid och förändring.

Följdfrågan är om något överhuvudtaget går att förändra i arabvärlden.

Detta var ju trots allt arabvärldens allra högsta tongivande elit.

Arabvärlden har kanske alldeles rätt – Israel, ett judiskt land där en kvinna kan bli utrikesminister, hör inte i Mellanöstern.

Hamas tolererar inte judar

Torsdag, November 29th, 2007

Hamas – vinnarna i det senaste valet – sade 29 november att beslutet 1947 att dela området i två stater, en för judarna och en för araberna, måste återkallas.

Regeringspartiet Hamas sade i sitt uttalande att ”Palestina är arabisk-islamisk mark, från Jordanfloden till Medelhavet, inklusive Jerusalem … det finns inget utrymme här för judar.”

Hamas är åtminstone ärliga, de har aldrig förnekat sitt stöd för nazismen – Mein Kampf är en storsäljare i Gaza.

Beslutet 1947 gällde upprättandet av två stater, ett palestina-judiskt och ett palestina-muslimskt. De skulle skapas på de 20 procent av marken som återstod efter det att 80 procent redan getts till palestina-araberna och döpts till Transjordanien, idag Jordanien. Men de ville ha allt så de inledde ett krig som nu pågått i 60 år.

Palestina-judarna byggde genom hårt arbete ett blomstrande Israel, där 20 procent av befolkningen är araber. Palestina-araberna vill hellre förstöra det som judarna byggt än bygga något för sig själva. Och de vill inte ha med judar att göra. Inte ens som grannar.

Samma anda då som nu.