Archive for Maj, 2006

Svårigheten i att hantera en Justitieminister som aldrig svarar på frågor

Tisdag, Maj 30th, 2006
Bäste JK Göran Lambertz,

Tack för ditt brev via epost daterat 060529, genom din assistent Feryal Mentes.

Jag noterar att du konstaterar att det i fallet Persbrandt klart och tydligt gällde förtal, medan det i fallet Stockholmsmoskén inte alls gällde hets mot folkgrupp.

Det sistnämnda grundar du på påståendet att ”innehållet i de tekniska upptagningar som (du) har granskat rör i huvudsak konflikten i Mellanöstern mellan judarna och palestinierna.” Du har inte förklarat hur en konflikt mellan vissa judar som har israeliskt medborgarskap, och som bor 3000 kilometer österut på en annan kontinent, och vissa araber som kallar sig palestinier och kämpar för en suverän oberoende stat där borta överhuvudtaget har med dödsrop mot judar med svenskt medborgarskap i det avlägsna Sverige att göra. Kopplingen ter sig skör i bästa fall, fullständigt bisarr och artificiell i betraktarens ögon.

Du behandlar två incidenter som båda faller inom ditt ansvarsområde utifrån två diametralt olika synpunkter: i den ena är du engagerad, medan den andra avfärdar du som irrelevant för ditt ämbete.

Du skriver att ”prövningen har utgått från de ramar som bestämmelserna anger, och bedömningen har varit strikt objektiv.”

Läs igen dessa ord i Stockholmsmoskén som behandlar judar – ALLA judar – och kommentera sedan hur objektiv du har varit i din bedömning:

Domens dag skall inte komma förrän muslimerna kämpar mot judarna. Muslimerna skall döda dem och judarna skall gömma sig bakom stenar och träd. Stenarna och träden skall säga: Åh, muslim, det är en jude bakom mig. Kom och döda honom.”

Läs sedan ditt eget beslut i ärendet och bekräfta det objektiva i din bedömning:
De uttalanden som förekommer måste bedömas mot den angivna bakgrunden, dvs den ofta mycket våldsamma konflikten. Det går sålunda enligt min mening inte att vid prövningen bortse från detta sammanhang.”

Vilket sammanhang skulle det vara? Sist jag följde nyhetsflödet hade vi ingen konflikt – våldsam eller av annan karaktär – i Stockholm eller någon annanstans i Sverige mellan judar och muslimer, ej heller mellan israeler och palestinier eller mellan israeler och andra araber. Problemet tycks snarare vara att du gör misstaget att blanda ihop judar och israeler. Det är ett misstag som du bör rätta, och kan rätta med heder i behåll. Jag tror att om du gör denna distinktion kommer du att ha lättare att agera i enlighet med det hot som faktiskt uttryckts mot oss svenska medborgare, på svensk mark, av utländska uppviglare som kom hit för att uppmuntra religiöst betingade rasmotsättningar under förevändning att det gäller ett politiskt budskap eller analys av en religiös text.

Beviset ligger faktiskt i dina egna ord, då du skriver i beslutet att lägga ner förundersökningen att de starka ord som användes i moskén ”är även ämnade att skapa medvetenhet kring den s.k. Palestinafrågan och att tillkalla hjälp inom arabvärlden i kampen mot judarna. De framförda sångerna innehåller – såvitt kunnat bedömas – inte uttryckligen något hot mot judarna. Underförstått innebär de däremot både hets mot judarna och hot mot staten Israel.”

Enligt dig innebär uppmaningarna alltså både ”hets mot judarna” – i Sverige – och ändå samtidigt är de ”inte uttryckligen något hot mot judarna”. Trots att uppmaningarna är ett inslag i att ”tillkalla hjälp inom arabvärlden i kampen mot judarna” – alltså inte israelerna utan ”judarna”. Oss judar i Sverige – som ditt ämbete ska skydda.

Jag är tacksam om du åter granskar det som faktiskt har sagts och inte förlitar dig på det som ”såvitt kunnat bedömas”, om du tittar på vem som sagt det, mot bakgrund av var det har sagts och vem det har riktats mot, och väger in det faktum att dessa samband inte tillräckligt klargjorts i ditt tidigare beslutsunderlag.

Det skulle vara tragiskt för Sverige om ditt beslut nu öppnade vägen för mig att till exempel hålla tal där jag ”analyserar” texter där man förolämpar alla muslimer – även dem i Sverige – och där jag diskuterar idén om att döda muslimer på grund av de onekligen människovidriga aktioner som deras trosfränder företar i så avlägsna platser som Irak, Iran, Afghanistan, Indonesien, Ryssland, Pakistan, Israel, Jordanien, Egypten, Marocko, Algeriet, Spanien, England – ja listan av muslimskt övervåld kan tyvärr göras hur lång som helst. Tolv danska tecknare ritade bilder som satte en hel värld i brand. Tack och lov finns det inga judar i Sverige som ens skulle överväga ett sådant förfarande, hur förolämpade vi än är, hur mycket andra än hetsar mot oss som folkgrupp, och hur mycket våra egna myndigheter än förvägrar oss det skydd vi har rätten till. Därtill är vi för civiliserade och förälskade i våra demokratiska värderingar för att ta till sådana vidriga steg.

Det vore oerhört synd om det visar sig att det enda som förklarar skillnaden i behandlingen är att du vet med fullständig säkerhet vilken respons du får från svenska judar oavsett vilket hot som riktas mot dem, och vilken respons som väntar från svenska och andra muslimer, och att du skräddarsyr dina beslut därefter.

För det skulle vara ett hot inte bara mot de svenska judar som du anser inte är hotade trots beviset, utan faktiskt mot hela den svenska demokratin. Något som vi svenska judar, i synnerhet, håller mycket dyr.

Mycket tacksam för ditt svar, och med förhoppningar om att du åter granskar fallet mot ovanstående bakgrund.

Med vänliga hälsningar,
Ilya Meyer

Brev ill Justitiekansler Göran Lambertz

Onsdag, Maj 24th, 2006
Till Justitiekansler Göran Lambertz:

Jag skulle vara mycket tacksam om du ville kommentera följande:

”Det är rejält kränkande … de är osanna och har fått stor spridning” sade du nyligen om Expressens osmakliga och osanna påstående om att skådespelaren Mikael Persbrandt intagits på en anstalt för alkoholister. Du sade till och med att det kan finnas ett samhällsintresse av att väcka åtal på grund av Expressens illgärning.

Persbrandts rykte och framtida inkomstmöjligheter stod på spel. Ingen svensk medborgare ska behöva lida för andras lögner eller påhopp, och ens inkomst ska inte behöva lida på grund av kränkande behandling.

Mot detta har vi en situation där det i Stockholms Stora Moské för ett tag sedan fälldes oerhört kränkande omdömen om att det är en välsignelse att ”döda judar”, dessa ”apors och grisars bröder”. Dessa och andra kränkande och hotfulla ord har också fått stor spridning i Sverige. Men dessa ansåg du vara full acceptabla uttryck av ilska, helt enkelt inlägg i debatten om en pågående konflikt några tusen kilometer längre österut i Mellanöstern på en annan kontinent.

Enkelt uttryckt har vi en situation där du lämnar den svenska judiska minoriteten åt sitt öde i ett läge där de riskerar att förlora sina liv till följd av direkta uppmaningar att döda dem, samtidigt som du kommer till en enskild individs undsättning när brottet är förtal och där den förtalade riskerar att förlora sitt goda namn och sin inkomst.

Det är mycket hedersamt att du intar en så prominent roll för att rädda en oskyldig skådespelares goda namn. Det hade varit lika hedersamt om du kommit till de svenska judarnas undsättning på samma sätt. Uppmaningen att döda judar – i Sverige – har fortfarande inte väckt ditt intresse i lika hög grad som skådespelarens framtida inkomstmöjligheter. Trots att uppmaningen mot de svenska judarna är djupt kränkande och har fått stor spridning – alltså dina egna kriterier i fallet Expressen. Fallet med Stockholmsmoskén tycks helt enkelt inte ha något ”samhällsintresse” för dig – ytterligare ett kriterium som du själv valde.

Min fråga är: väger du en svensk medborgares inkomstmöjligheter tyngre är en annan svensk medborgares liv, när det enda som skiljer är en konflikt som pågår på en avlägsen kontinent?

Jag tror inte för ett enda ögonblick att etnicitet spelar någon som helst roll i dina överväganden, eller som många påstår att politiska överväganden tas i beaktande detta valår, varför jag skulle uppskatta dina egna funderingar på detta, med dina egna ord.

Med vänlig hälsning,

Ilya Meyer

Svenska judar lämnas av socialdemokratin åt sitt öde

Fredag, Maj 19th, 2006

Socialdemokraternas ledare och företrädare är upprörda över att en tjänsteman i en nyckelposition, Lars Danielsson, har utsatts för oförskämdheter, lögner, en attack mot hans ämbete och en omskakande underminering av etik inom politiken.

Denna företrädare har besudlats med kränkande anklagelser av två individer tillhörande Folkpartiet som skrivit nedsättande uppgifter om honom i samband med hans otillräckliga och oförklarliga respons timmarna efter tsunamin inträffade.

Socialdemokratin uttrycker sin moraliska indignation och talar om att Fp måste städas upp, att det krävs en upprensningsaktion för att skydda den enskilda medborgaren.

Det är intressant att komma ihåg samma socialdemokratiska partis totala tystnad när judar, en integrerad minoritet som levt i Sverige under 250 år, av besökande muslimska imamer och med officiella svenska muslimska företrädares goda minne kallades för apors och grisars bröder. I det rådande socialdemokratiska klimatet har JK, tämligen ostört av den minimala risken att bli tillrättavisad av någon moralisk indignation från socialdemokratins sida, till och med sagt att det är acceptabelt när det ropas ”död åt judarna” i vår huvudstad.

Inga betänkligheter då inom socialdemokratin angående oförskämdheter, krav på upprensning eller krafttag mot kränkningar, ingen diskussion om huruvida offentliga attacker av detta slag utgör en risk för rikets säkerhet eller våra etiska principer.

Lars Danielsson, en offentlig person som anses inte har gett ett övertygande svar om förehavanden timmarna efter tsunamin, skyddas av den socialdemokratiska maktapparaten.
Svenska judar, privata personer som ingen anklagar för någonting, lämnas av socialdemokratin åt sitt öde.

Och snart går vi till val.