Archive for November, 2002

Idag Kenya. Och imorgon?

Torsdag, November 28th, 2002
Vi behöver inte ”tolka” terror – vi behöver krossa den.

Efter torsdagens attacker mot ett flygplan samt semesterfirare på ett hotell i Kenya, är facit 14 döda (2 barn) och 60 skadade. De 270 i flygplanet undkom mirakulöst. Ytterligare 5 människor som väntade på att rösta i partival i norra Israel dödades där de stod utanför vallokalen.

Vad har dessa människor gemensamt? Jo, de är judar. Legitima mål – varhelst de finns – för extrema Islamistiska fanatikers hat. I april var målet en judisk synagoga i Tunisien. 19 döda.

Inga politiska mål – bara rått antisemitism; hat mot judar för att de är judar.

Men ändå matas vi av ”analyser” där vi uppmanas att skylla på den stagnerade politiska processen mellan Israel och Palestinska Myndigheten. Just samma myndighet som länge matat sin befolkning med hatpropaganda mot allt judiskt och Israeliskt, där människor som dödar och lemlästar civila Israeler koras som hjältar.

Normala människor har svårt att tro att ”hjältar” kan medvetet skolas i dödandet av spädbarn – och sedan firas av sina ledare. Men vi ser det – dagligen.

Vi behöver inte spilla mer tid på att ”tolka” terrorism i Mellanöstern eller dess uppkomst. Upphovet lyder ”antisemitism”. Precis som det står på svarta tavlan hos terrormisstänkte Abubakar Bashir vid Balimassakern: ”Ner med Judenheten.”

Terrorism drivs inte av hopplösa stackare utan något att förlora. Den drivs av cyniska, välutbildade, fanatiska psykologiexperter som indoktrinerar sina svagare bröder i en ond ideologi. Det är detta som är terrorns uppkomst och dagliga föda.

För två år sedan var man snubblande nära en bestående och genuin fred undertecknad Barak och Arafat. Men de fanatiker som styr Arafat saboterade den – för hur skulle de då kunna fortsätta sin hatkampanj?

Oavsett vem som sköt iväg missilerna på torsdagen eller tryckte på utlösaren i hotellet, är drivkraften signerad rått antisemitiskt våld.

Ska vi fortsätta ”tolka” terrorn?

Selektiv nyhetsförmedling bidrar till fortsatt elände och hat

Lördag, November 16th, 2002
Efter Hebronmassakern på sabbatsdagen 021116 i vilken 12 människor på väg hem från synagogan bragdes om livet och ytterligare ett 20-tal skadades svårt, då ambulanser besköts medan de skadade förblödde på marken, då Gazabor kom man ur hus för att fira dådet, står följande att läsa som förstasidesrubrik i GöteborgsPosten följande morgon:

Just det: ingenting. Absolut ingenting. Inte ett enda ord.

Ytterligare ett fall av selektiv nyhetsförmedling.

Vi vet förstås hur första sidan hade ommöblerats om situationen hade varit den omvända och det var palestinier som var offren.

Israel: erkänn era misstag

Onsdag, November 13th, 2002
Det är dags för Israel att erkänna sina misstag, att ompröva sin misslyckade policy gentemot palestinierna.

I 30 år har Israel försökt stävja palestinierna utan framgång. Det är omöjligt att besvara palestiniernas snabbrörliga frihetskämpar med israeliska tanks, med kolonner av soldater. Varje gång israelerna ens startar en motor vet de palestinska frihetskämparna om det och kan dra sig undan – försvinna bland en civilbefolkning som tacksamt gömmer dem och på sitt sätt bidrar till att bekämpa fienden.

Israel måste inse att det inte går att uppnå politiska mål via soldater. Palestinierna har visat att det går alldeles utmärkt att nå framgång via civila. Den strategin är det enda vapnet som palestinierna har haft framgång med. Och de har använt den med god effekt.

Målet helgar medlet. Och det israeliska samhället är bedrövat, man frågar sig om priset är värt det stora antal dagliga civila offer i Israel. Varje gång israeliska småbarn dödas i sina sängar, när kulorna sliter rakt igenom mamman och hittar sina mål i barnens små kroppar, blir sanningen än klarare för Israelerna:

Priset är för högt.

Därför bör Israel ompröva. Överge soldater, tanks, stridsplan, prova en ny väg framåt.

Fast egentligen inte så väldigt ny – palestinierna har använt den länge. Terror. För varje attentat mot slumpvist valda civila israeler, tänk det omöjliga: Israel riktar en kanon mot ett lika tättbefolkat civilt palestinskt område, blundar och avfyrar.

Avskyvärd tanke!

Intressant då hur snabbt omvärlden, med Arafat i spetsen, skulle få till stånd ett totalt stopp för palestinsk – och sålunda även israelisk – terror.

För terror fungerar. Det gör den verkligen. Den kan till och med sätta stopp för terror.

Helgar fortfarande målet medlet?