Coop: Sagan Om Lögnen

April 8th, 2015 av ilyameyer
Coop-sagan fortsätter. Problemet är att när man invecklar sig i halvsanningar och dåliga ursäkter blir det snart omöjligt att hålla en principfast linje och komma ihåg vilka halvdana osakligheter man kastade ur sig tidigare.
Läs gärna det jag skrivit nedan.
Jag uppmuntrar alla att
  1. avsluta sitt medlemskap i Coop,
  2. skriva till Coop och förklara varför ni avslutar medlemskapet,
  3. sluta handla i Coop förutom ENBART israeliska produkter där det står ”Made In Israel” (alltså inte produkter designade i Israel men producerade någon annanstans utan endast de som faktiskt tillverkats i Israel), och
  4. sprida detta budskap till samtliga, både i Sverige och utomlands eftersom Coop är en internationell franchise.
Bojkott måste få göra ont – i synnerhet för dem som av lathet eller principlöshet låter det ske. Jag tror inte för ett ögonblick att de ledande inom Coop är antisemiter – de är bara för svaga, för veka, för oinitierade och alldeles för lata för att stå emot trycket från antisemiterna. Men när oskyldiga blir drabbade, som här i form av en bojkott av judisk arbetskraft, då måste det få kosta. Mycket.
Till Coops Chef för Kundservice.
Nu är jag om möjligt ännu mer förbryllad av Coops inställning till Israel.
I ditt mejl igår påstår du att Coop ”handlar med enskilda leverantörer och inte med länder”, men i ett tidigare mejl (ärendenummer CAS-162048-W3T1M3) poängterar du hur viktigt det är att Coop gärna vill underlätta för kunderna att ”välja bort varor från ett visst land” (inte från en viss leverantör utan från ett visst LAND). Och när det gäller ”ett visst land” menar man endast ett (1) specifikt land: Den judiska staten Israel. Du skriver sålunda:
”Kontrakt och uppförandekoder reglerar vårt gemensamma affärsförhållande i hela världen. Det är viktigt att våra kunder och medlemmar vet varifrån våra varor kommer, så de har möjlighet att välja bort varor från ett visst land. … När det gäller Soda Stream så har vi en regelbunden dialog med dem kring vikten av att respektera våra krav. Våra produkter kommer från Kina, där de också har fabriker.”
Men jag förstår inte alls hur Coop har tänkt: antingen menar man att det israeliska företaget Sodastream inte följer de ”kontrakt och uppförandekoder” som Coop tillämpar (det är ju för er så viktigt att Sodastream ”respekterar (era) krav” även om du inte klargör på vilket sätt företaget inte gör det). Men om detta är sant, borde ni naturligtvis inte köpa in några som helst produkter från företaget som alltså per definition bryter mot era etiska uppförandekoder och inte respekterar era krav (dina ord, inte mina). Även om produkterna tillverkas i en fabrik i Kina, eftersom vinsterna går ju fortfarande till fabrikens ägare, i detta fall i Israel, där man har för vana att inte respektera era krav (återigen, din antydan, inte min). Kom ihåg att ni vill underlätta för kunderna att göra ett etiskt val… Eller menar ni att etiska val är viktiga, så länge de inte påverkar Coops vinstmarginal?
Eller menar ni att arbetsförhållandena är etiskt mycket bättre i Kina än i Israel? Jag skulle väldigt, väldigt gärna vilja se hur ni leder detta i bevis. Speciellt med tanke på att företaget Sodastream var ytterst samvetsgrann och mån om att anställa lika många israeliska judar som israeliska araber som palestinska araber vid fabriken på Västbanken, tills den rasistiska, antisemitiska BDS-rörelsen tvingade fabriken att stänga. Vilket gjorde att flera hundra palestinska araber miste sina jobb. Nu finns det en ny fabrik nära Beersheva i Israel – men nu vill ni köpa samma ’etiskt tveksamma’ företags produkter men endast om de tillverkas i Kina. Om inte detta är en transparent bojkott av judisk arbetskraft vet jag inte hur Coop annars vill beskriva detta.
För att summera:
  • Coop anser att man handlar med enskilda företag, inte med länder. Men Coop köper in samma företags produkter bara från vissa länder, inte från andra.
  • Ni gör detta för att företaget är lite tveksamt etiskt (utan att leda detta i bevis) men ni är inte så tveksamma att ni låter denna tveksamhet påverka era vinstmarginaler.
  • Ni vill gärna underlätta för era kunder att välja bort varor beroende på ursprungsland, men endast om det ursprungsland är Israel.
  • Ni köper medvetet in produkter från ett företag som tvingats stänga en fabrik som gav arbete till palestinska araber, men bara om samma produkter istället tillverkas i ett avlägset land, Kina, som dels rutinmässigt bryter mot de mänskliga rättigheterna och dels gör att dessa produkter nu måste transporteras tvärs över hela världen, med allt vad det innebär av miljöförstörelse.
  • Och ni gör allt detta för att undvika att ge de förlorade jobben till israeliska medborgare (såväl judar som araber) boende i och kring den israeliska staden Beersheva. Dit fabriken tvingades flytta efter att en rasistisk, antisemitisk BDS-rörelse ’lyckades’ med att göra flera hundra palestinska anställda arbetslösa.
Ta inte detta personligt, för jag förstår att i egenskap av Kundservicechef på Coop har du det extremt otacksamma uppdraget att bortförklara det oförklarliga å dina arbetsgivares vägnar. Du har försatts i en mycket svår – faktiskt en omöjlig – sits.
Men inget – absolut inget – av det du skrivit ger det minsta förtroende för Coop eller Kf som etiskt driven, eller mån om kunderna, eller mån om mänskliga rättigheter, eller för att man prisar lika rättigheter för alla (så som Sodastream gör) eller för att man tänker på miljön.
Tvärt om, det står allt klarare att Coop har böjt sig för antisemiter – det som kallas för BDS-rörelsen. Ni böjer er inte alls för att man på Coop är antisemiter; inte det minsta. Utan helt enkelt för att det är lättare att ge vika än att bekämpa rasisterna och ta ställning för princip och etik, för moral och sanning.
Coops frenetiska och allt mer långsökta försök att klä sitt felaktiga beslut i ett skimmer av rättfärdighet – som i varje mening motsäger det som ni skrivit tidigare – gör det hela bara sorgligt.
Det är därför också med sorg som vi nu avslutar vårt mångåriga medlemskap i Coop och uppmuntrar samtliga i våra nätverk att göra detsamma. Samt att undvika att handla i Coop och Kf-relaterad handel. Då Coop är en internationell franchise som finns i många länder går detta budskap ut till samtliga de berörda länderna.
Hälsningar,
Ilya Meyer

Sverige ligger i krig med Israel – fråga det svenska utrikesministeriet

Mars 4th, 2015 av ilyameyer
Är det svenska utrikesministeriet en del av det numera ”erkända Palestinas” inrikesministerium?
”Praktiktjänsterna kommer att ha inriktning på arbetsuppgifter med anknytning till rapportering om israelisk inrikes- och utrikespolitik och mänskliga rättigheter inklusive genderfrågor samt arbetsuppgifter relaterade till information och offentlig diplomati och rapportering om israelisk ekonomi, handels-,  kultur- och Sverigefrämjande.”
Excuse me? Svenska ambassaden i ett främmande land med vilket Sverige har diplomatiska relationer tar alltså för givet att man behöver övervaka de mänskliga rättigheterna och genderfrågor i landet?
Fråga: När utlyser svenska utrikesministeriet motsvarande praktikplatser i Saudiarabien, Iran, Egypten, Libyen, Ryssland, Kina med flera, med brasklappen att efterföljande av de mänskliga rättigheterna samt genderfrågor ingår i arbetsbeskrivning? Har svenska utrikesministeriet dessa krav för praktikplatser i London, Washington och Paris?
Eller är det endast – ENDAST – den judiska staten som selekteras för sådan särbehandling, att man tar för givet att dessa frågor ens behöver speciell övervakning?
Det verkar som om Sverige, på den politiska och massmediala nivån, faktiskt ligger i krig med Staten Israel. Tack och lov är svensk polis inklusive SÄPO och svensk militär långt mer verklighetsförankrade, men vad gäller Sveriges politiska elit och våra medier, är kriget mellan länderna redan i full gång.
Förslag: skicka förfrågningar till ambassaden samt utrikesministeriet om varför just Israel – och ENDAST Israel – väljs ut för detta förnedrande och fullständigt onödiga särbehandling. Medan motsvarande krav inte finns för länder med dokumenterade, rutinmässiga brott mot de mänskliga rättigheterna.
För så, egentligen, fungerar rasismen i praktiken: man institutionaliserar en kultur av negativ särbehandling för ett visst folk/en viss religion. I detta fall den judiska staten Israel. Den enda demokratin i regionen, det enda landet i regionen där alla religionerna är skyddade enligt lag, och det enda landet i hela Mellanöstern där antalet kristna och shiamuslimer faktiskt växer. Och där lagen garanterar lika behandling av alla oavsett religion, kön, politisk hemvist, etnicitet, ålder,hudfärg och sexuell preferens. Även inom militären.
När svenska ambassaden och utrikesministeriet fått ungefär 1000 sådana brev med krav om svar, artigt men bestämt formulerat, tror jag att budskapet når fram.
Och sedan borde det följas upp av ytterligare 10 000 liknande brev för att driva hem budskapet.
För med ambassadens särbehandling av Israel är det uppenbart att svenska utrikesministeriet redan ligger i krig med den judiska staten.
Några tusen brev från de av oss som fortfarande tror på demokrati och lika rättigheter för alla oavsett religion och etnicitet utgör ett billigt och fredligt vapen mot att detta svenska krig trappas upp ytterligare.

Sveriges demografiska utbyte

Februari 22nd, 2015 av ilyameyer
Peter Wolodarski, som skriver i DN om oron för att svenska judar nu kanske börjar utvandra på grund av oro över stigande antisemitism, har rätt men tycks ändå inte vilja se HELA sanningen i vitögat. Därför att hela sanningen är att judarnas problem i Sverige härrör nästan endast från antisemitism bland landets snabbt växande muslimska minoritet. Sorry om det är obekvämt, men det är sant.
Två saker:
  1. Polisen, och samhället i övrigt, är rörande överens om att varje yttring av antisemitism från högerhållet är förkastligt och skall fördömas. Vilket också görs. Polisen har också väldigt bra insyn i extremhögern, inte minst av demografiska/etniska skäl – det är lättare för svensk polis att infiltrera svenska högerextrema grupper. Desto svårare för svensk polis att infiltrera och pejla islamistiska grupper i Sverige, av förklarliga skäl. Därtill har många svenskar, i all synnerhet bland landets politiker och medier, beröringsskräck med allt som har att göra med islam/muslimer/islamism. Man har helt enkelt vare sig förmåga eller vilja att se skillnaden.
  2. De svenska judarnas problem är i första hand inte de islamistiska våldsbenägna antisemiterna, och verkligen inte de relativt små högerextrema krafter som polisen har bra koll på; de svenska judarnas problem – och anledningen till att vår utvandring efter 250 år i landet nu har inletts – är faktiskt att vi inte har minsta tilltro till våra politiker eller medier att stävja problemet med växande (främst muslimsk) antisemitism. En obekväm sanning, men en sanning icke desto mindre.
Vi judar har inte för avsikt att leva bakom taggtråd, med kpist-beväpnade vakter utanför. Inte nu igen. Visserligen har svensk judenhet utmärkta relationer med polisen, vi inser att de poliser och insatsstyrkor som vaktar oss är där FÖR oss, inte MOT oss, så det är inte samma som det var för blott 70 år sedan. Inte riktigt samma. Men effekten är detsamma. Vi lever avskilt från resten av samhället, bakom taggtråd. Det ger upphov till alltför smärtsamma associationer från en tid för inte så länge sedan – faktiskt den tid våra mor- och farföräldrar levde. De få mor- och farföräldrar som alltså överlevde och gjorde att vi kan idag bevittna att historien upprepar sig…
är vår påbörjad utvandring efter 250 i Sverige en ”överreaktion”? Det är ingenting som en tidningsredaktör eller en politiker kan avgöra, lika lite som som det är upp till en tidningsredaktör eller politiker att avgöra om något upplevs som rasistiskt. Det är upp till den berörda att avgöra hur hon har påverkats, det har inget med någon utomståendes uppfattning att göra.
Sveriges judar, med en historia och traditioner som går 250 år tillbaka, håller på att ofrivilligt delta i ett demografiskt utbyte gentemot Sveriges muslimer, som har funnits i landet i ungefär 40 år. Med våra politikers och mediers goda minne.
Det är ett socialt experiment av sällan skådat omfattning i modern historia. Med många förlorare – både bland en stolt och positivt bidragande judisk minoritet, som i tysthet men i ökande takt lämnar landet, och en muslimsk minoritet som tyvärr inte integrerats och inte fått möjlighet att integrera.
Men den grupp som kanske förlorar mest är faktiskt hela resten av Sverige, som blir en välintegrerad minoritet fattigare – och samtidigt tampas med en långt större minoritet som är farligt nära att för alltid uppfattas som utbölingar då det svenska samhället fullständigt misslyckats med dess integrering.
Med adress DN skulle jag vilja säga följande: om DN är orolig för judisk utvandring, borde tidningen först minutiöst granska de problem som de senaste årens muslimsk invandring har skapat.
För alldeles oavsett vilka politiskt korrekta uttalanden man vill göra i en tidning eller från Rosenbad, kommer problemet att fortsätta växa så länge vi som samhälle blundar för dess existens.